Spännande tid och stort intresse för plaståtervinning
Av Vi kontaktade Frank Gustafsson, marknadschef vid Van Werven, vars anläggning i Västergötland det handlar om.
- Verksamheten har utvecklats stadigt efter installationen av tvättnings- och kvarnanläggningen. Vi kom relativt snabbt över diverse ”barnsjukdomar” och liknande i anläggningen och nu klarar vi att processa 100 % av all PP och HDPE vi får in lokalt här.
- Fortfarande går utsorterade ABS-, PS- och PVC-fraktioner ner till vår anläggning i Nederländerna och slutprocessas där. På sikt är målet att även lokalt kunna processa dessa materialslag, men för att det skall hända så måste volymerna på dessa material öka för att vi ska få bärighet i en sådan process. Jag är övertygad om att det kommer att bli så, men hur lång tid det kommer att ta får tiden utvisa, säger Frank Gustafsson.
Även om volymerna på de materialslag tillgängliga för återvinning än så länge är låga, så finns det ett stort behov av återvunnet material på den svenska marknaden och intresset från svensk plastindustri att använda återvunnet material i sin tillverkning ökar snabbt.
- Framför allt när det gäller PP och HDPE skulle jag vilja säga. Ett exempel är rörproducenterna som ligger långt framme på den svenska marknaden för att använda återvunnet material. Det finns även rörproducenter som använder mycket PVC och det kommer att finnas ett stort behov framöver men för närvarande får tillverkarna tillgodose sina behov genom att importera återvunnen PVC, konstaterar Gustafsson.
När det gäller plastavfall från bygg- och anläggningssidan så ökar inflödet till anläggningen snabbt.
- I och med den nya lag som kom på plats för drygt två år sedan så är det fler och fler som samlar in, både kommunala avfallsbolag och andra aktörer som i större utsträckning tar hand om det materialet och skickar till materialåtervinning. Det går i rask takt och åt rätt håll och det är mycket positivt, säger Frank Gustafsson och fortsätter:
- Sen har vi en situation nu naturligtvis i och med försämrad ekonomi i samhället som innebär att andelen tillgängligt material minskar. Det kompenseras till viss del ur vårt perspektiv av att det är fler som börjar samla in. Åker man runt nu och pratar med olika aktörer, kommuner och andra, så ser man ett rätt kraftigt minskat inflöde av material både på återvinningscentraler och i andra flöden.
Frank Gustafsson säger att det ska bli intressant att följa både vad som händer och med vilken hastighet.
- En situation för återvunnet material i det segment vi betraktar som ”high end-regrind” är att industrier som använt detta till premiumprodukter tidigare, nu sett den europeiska marknaden bli överöst av billigt jungfruligt material från framför allt USA och Asien. Många tillverkare har då gått tillbaka till att använda nyråvara. Det påverkar ju naturligtvis situationen för oss och andra återvinnare, konstaterar Gustafsson.
Det ligger några år framåt men det kommer ju att införas krav på att öka andelen återvunnen plast i vissa produktslag, vilket ju skulle kunna leda till situationen att även om totalefterfrågan går ner, kan den ändå öka för återvunnet material.
- Så är det absolut, och det skulle innebära en helt annan situation för oss som materialåtervinner. Vi får helt enkelt en stabilitet i det vi gör och kan se framåt på ett annat sätt. Det blir enklare att veta hur mycket material vi behöver producera för att tillgodose marknaden än vad fallet är i dag, säger Frank Gustafsson och tillägger att det idag finns många initiativ som driver på utvecklingen för att vi ska få en bättre återvinning, till exempel fjärrvärmeproducenter som inte längre vill se plastfraktioner i sitt bränsle.
En sak som är värt att notera är att Van Wervens erfarenhet är att människan idag är helt överlägsen tekniken när det gäller att sortera på bästa sätt.
- Så är det, framför allt om man sorterar djupt i plastavfallshögen, som vi gör, för att få ut en så hög kvalitet på det återvunna materialet som möjligt, men det är väldigt viktigt att framhålla att vi också arbetar parallellt med teknikutveckling inom koncernen. Som vi jobbar idag kommer det inte att se ut om fem år, utan då kommer det att finnas mer teknik som kan komplettera vad vi gör idag. Jag tror inte att det uteslutande blir teknikbaserat arbete, utan mer en kombination av teknik och mänskliga händer, säger Frank Gustafsson.
Inriktningen är ju kommunplast, alltså inte förpackningar, samtidigt som det sker ganska stora förändringar kring förpackningsinsamling. Skulle det kunna leda till att några fraktioner kommer till er för återvinning som kanske inte gör det idag?
- Vi vill gärna vara delaktiga i den biten också. Redan idag ingår en ganska stor andel verksamhetsförpackningar i de inarbetade flöden vi har från ÅVC:er, bygg/anläggningssektorn med flera. Det är mycket emballage i form av allt från tomma målarburkar till IBC:er, tunnor och fat, korgar och backar och internlogistikprodukter, säger Frank Gustafsson och avslutar:
- Det är en jättespännande tid vi lever i just nu. Det händer mycket och intresset är stort.