Hög återvinningsgrad
Fortsatt hög återvinningsgrad av förpackningar, bilar, däck och tidningar, det visar en rapport från naturvårdsverket. Återvinningen av stål- och glas ökar och producenterna har klarat sex av tio återvinningsmål för förpackningar. För aluminiumburkar, vissa PET-flaskor, plast- och aluminiumförpackningar uppnås däremot inte de svenska målen.
Varje år följer Naturvårdsverket upp hur producenterna uppnått de olika återvinningsmålen. Dels ska de egna svenska målen uppfyllas, dels finns det mål inom EU som ska uppfyllas. De gäller för avfall från produkter som omfattas av producentansvar, dvs förpackningar, tidningar, bilar och däck. I år ingår även uppgifter om elektronik och de frivilliga överenskommelserna om kontorspapper och byggavfall i Naturvårdsverkets rapport.
- Resultaten för år 2000 visar att återvinningen är kvar minst på samma höga nivå som 1999, säger Lena Jacobsson, Naturvårdsverket.
Den svenska förordningen om producentansvar för förpackningar är mer detaljerad och innehåller tio olika mål. Av dessa uppnår producenterna sex av målen, men inte återvinningsgraden för aluminiumburkar, dryckesflaskor av engångs-PET, plast- och aluminiumförpackningar. Från den 30 juni höjs dessutom de svenska målen.
- Redan innan reglerna införrs samlar vi in 4,5 kg el-skrot per svensk och år i landet. Det är i nivå med resultaten från Danmark och Norge, som redan har ett års erfarenhet av motsvarande regler, säger Erik Westin vid Naturvårdsverket.
Insamling och återvinning av tidningar har aldrig varit högre än nu. Nämligen 80 procent. Kontorspapper nådde 50 procents återvinningsgrad förra året, vilket innebär att målet precis uppnåtts.
99 procent, så hög är kvoten på insamlade däck som omhändertas på annat sätt än deponering. Materialutnyttjandet av däck har under året ökat starkt, från 11 procent till 26. Bilarna återvinns redan till 81 procent, men det är inte säkert att 85 procents återvinning kan komma att uppnås till 2002, som det står i producentansvaret.
Byggsektorns frivilliga miljöåtagande från 1995 är oerhört positivt. Men statistiken om hur stora mängder bygg- och rivningsavfall som går till deponi, och hur mycket som återanvänds är bristfällig, anser Naturvårdsverket.