Miljöledning – för vem?
Att upprätta ett ledningssystem för miljö eller kvalitet kan betyda mycket för dagens företag och organisationer. Dels för att en hel del kunder sätter press på sina leverantörer om att införa ledningssystem, dels som ett verktyg för att skapa förbättringar i sin verksamhet.
Att företag är certifierade eller arbetar enligt en standard är ganska vanligt i dagens näringsliv och offentliga sektor. ISO 9001:2000 och ISO 14001 samt den europeiska förordningen EMAS är de mest accepterade standarderna.
- Vi på Sycon Tellus har vårt affärsfokus inställt på tidens miljövärderingar. Eftersom kvalitet och arbetsmiljöfrågorna är så närliggande eller ofta överlappar miljöområdet, måste vi ha kompetens även där. För att med framgång kunna bedriva vår verksamhet måste vi verkligen följa vad nutidens miljövärderingar och hållbarhetsdebatt handlar om och utifrån detta utveckla begreppet miljömanagement. Det gör vi genom att framställa och tillhandahålla efterfrågade kompetenser och tjänster på alla tre områdena, berättar konsultchefen Peter Werneman. Ledningssystem ska inte finnas bara för syns skull – de ska vara effektiva och ändamålsenliga. I första hand är de till för att företagsledningen ska kunna styra och kontrollera alla viktiga aspekter i sin verksamhet. Vi verkar för att säkerställa detta genom att överföra kompetens på det strategiska och operativa planet, samtidigt som vi bidrar till ett acceptabelt och hållbart samhälle. Detta är likväl ett personligt mål för mig och alla andra på Sycon Tellus, som ett verksamhetsmål. Viktigaste av allt är emellertid att vi känner att vi har våra ägare Carl Bro med på detta resonemang.
Med ett miljöledningssystem vill ledningen kunna säkerställa kraven från kunder, ägare och andra intressenter, men också skapa förutsättningar för att kunna ha en översiktlig och samlad kontroll över sin verksamhet, t ex var de största hindren inom organisationen finns. Därför arbetar de många framsynta organisationer med att införa standarder inom tre olika områden: miljö-, kvalitet- och arbetsmiljö idag.
- Många företag har insett fördelen med att ha ett s.k. integrerat ledningssystem för att hantera dessa aspekter. Kostnadsbesparingar uppnås genom att samordna systemen, berättar Werneman. Integrerade system kan t ex innebära att ledningen löpande identifierar brister i ett system, oberoende av om det rör sig om miljö-, kvalitet eller arbetsmiljöpåverkan. Genom integreringen undviks dubbel- eller trippelarbete i identifieringsfasen och ledningen, eller av den utsedde, kan sätta in resurserna på områden där de gör bäst nytta.
Att införa ledningssystem ställer stora krav på organisationen. Man ska fortlöpande kontrollera sin verksamhet, anpassa verksamheten efter rådande lagstiftning, kundkrav och behov samt, inte minst, visa på kontinuerliga förbättringar. I normala fall tar upprättandet och införandet ett till ett och ett halvt år innan det är aktuellt med certifiering. Certifieringsrevisionen genomförs av ett ackrediterat certifieringsbolag som granskar hur väl kraven i standarderna efterlevs.
Peter Werneman påpekar att det är marknaden som drivit fram begreppet miljömanagement:
- Standardernas krav gör att organisationerna själva ställer krav på varandra och det blir nästan som en dominoeffekt i vissa branscher och leverantörsled. De mest effektiva och marknadsanpassade systemen är därför de som integrerats och där de gemensamma delarna i ledningsstandarderna samordnats. Det är också inom detta område som den stora utmaningen inom miljömanagement ligger idag. I framtiden tror vi inte våra uppdragsgivare kommer att acceptera oss om vi inte har kompetens för att analysera och integrera olika system – det märks tydligt i vissa branscher och större organisationer.
Naturligtvis måste varje enskild organisation se till sina egna förutsättningar och ställa sig frågan vad det är man vill förändra inom sin respektive organisation. Vår önskan är att ha en nära dialog och kundkontakt, eftersom närhet och förståelse för kärnverksamhet kontra kundkrav är en utgångspunkt i en förändringsprocess, menar Werneman.
Men hur fungerar det när organisationen har infört ett ledningssystem och erhållit certifikatet?
- Vi hjälper, stöder och guidar företagen i det ständiga förbättringsarbetet. Eftersom vi i första hand är ett företag med inriktning på kunskapsöverföring inom ledningssystem för miljö-, kvalitet och arbetsmiljö, kan vi erbjuda våra kunder stöd hela vägen genom förändringsprocessen liksom i det efterkommande förvaltningsskedet, förklarar Peter Werneman vidare.
Vad är då viktigast i ett certifieringsprojekt?
- Engagemang är naturligtvis viktigt. Både från oss som konsulter men också från våra uppdragsgivare. Är inte kunden fast förankrad i projektet och inte övertygad om nödvändigheten av att förändra sin verksamhet, kommer det inte heller att fungera. Därför är vi alltid noga med att träffa våra avtal med organisationens högsta ledning och därigenom få kvitto på att de förstått innebörden av projektet, menar Werneman.
I framtiden tror Peter Werneman att de stora frågorna kommer handla om hur verksamheters egenkontroll och miljöekonomi integreras i ledningssystem.
- Ja, det blir allt viktigare. Det märker man inte minst på det utbildningsutbud som finns på högskolor och universitet. Ekologisk ekonomi i Västerås (Mälardalens högskola), Ekoteknik i Östersund (Mitthögskolan), Ekosystemteknik på Lunds Tekniska Högskola (LTH) och Sveriges Lantbruksuniversitetets (SLU) seriösa satsningar på miljöekonomi är några av flera nämnvärda exempel. Samtliga av dessa institutioner har utbildningar där block med miljöjuridik och miljöekonomi snarare är regel än undantag. Miljöbalkens nya förordning om egenkontrollen har givit det seriösa miljöarbetet en rejäl skjuts framåt. Vad gäller miljöekonomi tror jag att det exempelvis handlar om att integrera system för koldioxidstyrning och –uppföljning, s.k. ”Greenhouse Gas Management” i redan befintliga ledningsstrukturer för att parera framtida mekanismer som utsläppsrättigheter och gröna certifikat. Detta visar sig redan i de stora energiproducerade företagen som ligger långt fram i sin utveckling och följer den globala och nationella debatten i syfte att finna rätt affärsstrategier, särskilt vad gäller produktionsledning. Viktigt att påpeka i detta är att även stora förbrukare av energi kommer att påverkas. Jag råder alla energiproducenter och energianvändare i Sverige att ta det i beaktande.
Martin Dyberg
Faktaruta Sycon Tellus Miljömanagement AB:
Har 1100 anställda konsulter inom energi, teknik och managementområdet. Företaget ägs helt av Sycon AB, som i sin tur ägs av den danska konsultkoncernen Carl Bro AS (ca 3 400 anställda). I Sverige finns Sycon Tellus i Falun (3 anställda), Stockholm (8 anst), Linköping (8 anst), Malmö (9 anst) och Göteborg (1 anst).
Företaget bildades 1993 och har efter ett par ägarbyten successivt bytt namn från Sapia till Sycon Tellus Miljömanagement AB.