Standard för gjutaluminium förbättras?Aluminiumlegering främjar skrotanvändning!
En nordisk samsyn ska förhoppningsvis kunna bidra till en förändring av en reviderad standard för aluminiumgjutlegeringar, något som kan komma att öka användandet av återvunnet aluminium. Den nuvarande standarden begränsar flexibiliteten vid valet av pressgjutlegeringar lämpade för speciellt tunnväggigt gjutgods och med höga krav på korrosionsskydd. Då legeringen omfattar cirka arton procent av allt pressgjutgods som tillverkas i Sverige kan användandet av jungfruligt aluminium komma att öka med ungefär tio procent.
Det finns två alternativ. Antingen ändras den befintliga standarden helt, men det är mindre troligt, eftersom det kan få stora miljökonsekvenser. Men förmodligen så blir det bara ett tillägg till nuvarande gällande standard, förklarar Falk.
Anledningen till att EU vill förändra standarderna är kravet på renhet. De större nationerna bevakade sina intressen vid införandet av den nya standarden och därmed infördes en legering som har sin motsvarighet enligt tidigare tysk standard. Förändringen innebär att legeringen i fråga, om standarden får genomslagskraft, kommer att tillverkas med jungfruligt aluminium. Ola Falk anser att den nya legeringen, EN AB 44300, i europastandarden inte skiljer sig avsevärt vad gäller hållfasthet och andra egenskaper i aluminiumet. En viss skillnad finns dock avseende korrosionsegenskaperna, vilka dock enkelt kan förändras med en lätt modifiering av den gamla standarden.- Problemet försvårar inte återvinningen i sig utan att det påverkar flexibiliteten vid valet av gjutlegeringar anpassade för pressgjutlegeringar negativt. Istället för att kunna återanvända uttjänt aluminium får man öka uttaget av jungfruligt material. Detta medför både en större energiåtgång än vid återanvändning men också ett tärande på ändliga resurser, säger Ola Falk. Ungefär 20 gånger mer energi går åt vid nytillverkning av aluminium än när gammal smälts om.
Legeringen det handlar om används i en femtedel av allt pressgjutgods i landet.
- Mer energi kommer krävas i framställningen. Det kan komma att bli tal om en ökning med tio procent av jungfrulig aluminium, berättar Falk.
SIS och Svenska Gjuteriföreningen arbetar för att de nordiska länderna ska ha en enad syn på frågan. Men Ola Falk tror det blir svårt att rubba de stora länderna, Tyskland och Frankrike.Deras röster väger tungt inom standardiseringsorganet i EU (CEN= Comité Européen de Normalisation). Speciellt med tanke på att standarderna liknar den förra tyska standarden.
På standardiseringsorganet SIS har projektledaren Jeanette Bergvall tittat närmre på frågorna.
- Vi arbetar nu för att få med oss de övriga nordiska länderna. Finland har redan gett oss sitt stöd. Det är viktigt att vi med samlad styrka går in med vårt förslag på att föra in vårt svenska material i gällande standard. Sverige kommer att ha större chans att få med vårt material om vi får stöd från övriga länder i Norden, berättar Bergvall.
Inom CEN pågår nu ett stort arbete med att få fram metallskrot-standarder. Förutom aluminiumstandarden har bland annat en arbetsgrupp satts ihop för att ta fram standarder för magnesium. Sedan tidigare finns även standarder för koppar.
En reviderad standard kan tidigast komma att införas om ett par år.
Martin Dyberg