Energisnåla apparater kan öka störningar:
I början av juni var det invigning av Sveriges första elmiljölaboratorium, Pehr Högström laboratoriet, i Skellefteå. Det är ett unikt utvecklingslaboratorium vid Luleå tekniska universitet, institutionen i Skellefteå. Här är det tänkt att det ska forskas om samverkan mellan byggnader och elsystem vad gäller elektriska störningar.
Elmiljön ska studeras, framför allt upp till 30 MHz, och för att se hur den elmiljöprovade utrustningen fungerar i samverkan med övriga installationssystem. Det blir utförda tester i en realistisk och kontrollerad miljö. Vid laboratoriet vill man skapa en elmiljö i byggnader där de elektriska och magnetiska fälten är låga.
Projektet som de arbetar efter heter Elmiljö/EMC on SITE, där EMC betyder (Electro Magnetic Compatibility). Det ska visa hur olika apparater fungerar tillsammans med hänsyn till utomliggande störningar i både ledningar och i luften.
- Ur rent nationalekonomisk synpunkt kan energieffektivisering bli en dyrbar nota, säger Martin Lundmark, universitetsadjunkt vid Institutionen i Skellefteå. På laboratoriet tittar vi på elmiljön, den försummade delen av energieffektiviseringen. Till exempel då apparater sätts in i byggnader, då är det viktigt att vara med från början.
- Om vi sätter in energieffektiv belysning, varvtalsstyrning och switchade nätdelar i en lokal för att spara energi, som sedan visar sig störa datorer och andra apparater med sina störsignaler, då kan man ha tappat både miljövinsten och den investering det kostat, menar han.
Idag ökar de störningsnivåer som vi släpper ut till ledningar och i luften, en ökning som i stort ökar utan vår medvetenhet. I flygplan blir alltid passagerarna uppmanade att stänga av mobiltelefon och annan elektrisk utrustning.
- Mobiltelefoner behöver skicka ut en signal för att fungera men detta behöver inte en laptop-dator. Skulle en laptop skicka ut en signal i luften så kan det innebära en oönskad störning. Man arbetar idag med att få en bättre samverkan mellan passagerarnas tekniska apparater och flygplanets instrument och installation, förklarar Lundmark. Ett område där det behövs mer arbete.
På Pehr Högström laboratoriet vill de forska och kontrollera utfallet av elsystem i byggnader på samma sätt som gällande flygplan. Martin Lundmark tar ytterligare ett exempel:
- Vid en test i England kollade man påverkan av hörapparater. Genast då lokalerna försetts med HF-armaturer började de människor som använde hörapparater att klaga över störningar och besvär. Teknik har byggts upp under en massa år, men vi har inte alltid sett till konsekvenserna av samverkan.
- Det kan finnas en historisk skillnad på det sätt vi bygger byggnaderna och ledningssystemen och det är inte säkert att samma standard kan gälla för alla länder inom Europa gällande elmiljön när vi sätter in nya apparater. Detta är något som Lundmark varnar för.
Martin Lundmark säger att många företag investerar i alltför många ”måsten” och ser bara den besparingar man gör i det korta loppet och kan inte se långt bakom, om till exempel datorer och sådant kommer störas av att belysningen bytts ut.
- Det riskerar att bli en dubbel nota. Så länge man inte vet vad det för konsekvenser, kan det istället för en besparing bli en fördyring, menar Lundmark. Vi måste bli mer medvetna då det gäller att spara in energi. Köparen måste få mer kunskap om vad det är man betalar för. Det kan få ekonomiska konsekvenser om vi inte lyssnar till ingenjörskunskapen. Det kan gå långt innan vi får gehör för våra påståenden hos beslutsfattarna, avslutar Lundmark.
Martin Dyberg
Fotnot: Laboratoriet invigdes 4 juni och bakom står Skellefteå Kraft och SIF. Mer info kan fås på http://www.tt.luth.se