Vart är återvinningen på väg?
Under rubriken – ”Resurs i retur – Vart är återvinningen på väg?” anordnade NSR ett halvdagsseminarium på Campus Helsingborg i slutet av november 2002.
- Vi kan samla in 80-90 procent av alla förpackningar om vi får bekväma insamlingssystem, menade Lindhqvist. Med panten ska vi inte kompenseras på samma sätt som att vi arbetar och får lön, det är inte det som är det viktiga.
Thomas Lindhqvists slutsats är att vi svenskar tycker om att återvinna.
- Det viktiga är att vi ser till det långa perspektivet och hittar långsiktigt hållbara lösningar.
Återvinningsindustriernas Viveke Darpö-Idh berättade om miljövärdet av återvinning. Bland annat tog hon ett exempel:
- Om man återvinner ett halvt kilo aluminium kan vi värma 1000 småhus med den energi som sparas vid omsmältning.
Vd:n för REPA-registret Mikael Ankers berättade att 440 miljoner per år betalas in till REPA-registret, det är ungefär 130 kronor per hushåll och år. Ankers betonade vikten av fler fria aktörer eftersom han anser det vara viktigt ur effektivitetssynpunkt.
Håkan Pettersson från Trioplast berättade om ett nytt frivilligt engagemang, SvepRetur, inom svenskt lantbruk.
- SvepRetur är ett frivilligt engagemang som vi började arbeta med då direktivet om att inget brännbart fick läggas på deponi. Det innebär att vi åtar oss att ta in lantbrukarna ensilageplast (cirka 12000 ton om året) till återvinning. Åtagandet gäller även förpackningar inom lantbruket, säger Pettersson.
1 oktober i år sjösattes projektet med SITA som entreprenör.
- Vi söker efter effektiva transportlösningar, en bonde ska inte behöva åka mer än två mil med sin plast, förklarade Håkan Pettersson. Dessutom är alla leverantörer, tillverkare, och importörer kopplade till SvepRetur.
Man beräknar att kostnaden för detta blir 1,3 kr/kilo, som sedan ska kunna överföras till slutanvändaren. Samarbete finn med Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.
Ett liknande system finns i Norge och på Irland.
- Jag är oerhört förvånad att engagemanget är så stort och att det tagits emot så positivt från alla inblandade, kommenterade Pettersson.
Tryggve Göransson, marknadschef på Svenska Retursystem berättade om plastbackens intåg i dagligvaruhandeln.
- Plastbacken har verkligen en framtid, påpekade Göransson. Den har en livslängd på tio år och sedan smälts den ner och blir till en ny låda eller pall.Svenska Retursystem fick i år 17 miljoner från EU:s miljöfond Life för sitt projekt med ett retursystem för plastbackar och pallar.
- Det är vi stolta över. Det är EU:s enskilt största miljöprojekt, menade Göransson.
På Ättekulla i Helsingborg och i Örebro har Svenska Retursystem sina två tvättanläggningar.Efter att backen återlämnats kommer den till tvättanläggningen, där den blir rengjord och sedan skickas den ut i systemet ånyo.
Martin Dyberg