Nytt globalt avtal om kvicksilver
I januari beslutade FN om en ny kvicksilverkonvention, Minamatakonventionen. Sverige har varit ett av de drivande länderna för att få fram ett internationellt samarbete för att minska kvicksilvrets miljöpåverkan.
- Jag är jättenöjd med den nya konventionen som blev bättre än förväntat. Konventionen kommer att omfatta hela livscykeln, från gruvbrytningen till avfallet. Ett antal produkter som innehåller kvicksilver kommer att fasas ut globalt, säger Kemikalieinspektionens generaldirektör Nina Cromnier, som ledde den svenska delegationen.
Den överenskomna texten innehåller bland annat regler om användning av kvicksilver i både produkter och in industriella processer, genom begränsningar och förbud. Till exempel ska användningen av kvicksilver minska vid tillverkningen av elektronik, batterier och bekämpningsmedel. De flesta reglerna kommer att gälla från 2020. För första gången i ett globalt miljöavtal inkluderades en speciell artikel om hälsa, och en mekanism för att kontrollera att konventionen genomförs.
Konventionen omfattar också åtgärder för att minska utsläppen från kraftverk, vilket var en svår fråga för bland annat Kina och Indien att gå med på. Även utsläpp från småskalig guldutvinning omfattas, vilket är en stor källa till kvicksilverföroreningar i fattigare delar av världen.
De flesta produkter som fortfarande innehåller kvicksilver, ska fasas ut senast år 2020. För Sverige är denn viktigaste fördelen med konventionen att de största källorna till luftutsläpp, småskalig guldutvinning, och kolförbränning, omfattas. Även framställning av koppar, bly, zink, industriellt guld, avfallsförbränning och tillverkning av cement omfattas. Det kommer på sikt leda till att nedfallet av kvicksilver över Sverige minskar.
Kvicksilverkonventionen ska officiellt antas i japanska Minamata i oktober i år. Konventionen träder i kraft när 50 länder formellt har godkänt avtalet och det beräknas ske om 3-5 år.