Betong en viktig koldioxidsänka
Betong har bättre förmåga att ta upp koldioxid än vad som tidigare varit känt. Totalt beräknas Sveriges betongkonstruktioner ta upp cirka 300 000 ton koldioxid per år.
Fortfarande genererar tillverkningen av cement koldioxid, men med de nya resultaten är nettopåverkan betydligt mindre än man tidigare trott. Med tanke på den mängd betongkonstruktioner som finns runt om i landet blir effekten stor.
– Det rör sig om i snitt 17 procent lägre belastning, vilket är en betydande skillnad i rätt riktning, menar Karin Pettersson. Beräkningarna är helt baserade på betong. Tar vi med till exempel putsbruk i bilden blir effekten ännu större eftersom porösa material med cementinnehåll tar upp ännu mer koldioxid.
Det är när cement blandas in som bindemedel i olika byggnadsmaterial som koldioxiden börjar tas upp och lagras i materialet. Ju längre tiden går desto djupare går koldioxidlagringen, den så kallade karbonatiseringen, in i materialet.
Det här är en process man inom byggindustrin är väl medveten om och som hittills främst setts som ett problem eftersom den kan medföra att armeringsstål kan rosta i karbonatiserad betong.
– Men med tanke på kravet att snabbt minska koldioxidutsläppen blir betong och cementbaserade material betydligt intressantare att använda i byggnadskonstruktioner framöver, säger Karin Pettersson. Redan idag är betong ett av de bästa materialen att bygga med och med klimategenskaperna blir det ytterligare argument att välja det i fler sammanhang.