Ökad kunskap krävs för att realisera återvinningspotential
Återvinningen av traditionella material som järn, basmetaller och ädelmetaller i Sverige idag är så hög att den bara kan öka marginellt, men när det gäller sekundära källor krävs ökad kunskap och nya styrmedel för att öka återvinningen.
- Denna utredning visar att det krävs ytterligare kartläggning, kunskapsuppbyggnad, teknikutveckling och styrmedel för att kunna realisera potentialen hos sekundära källor, som gruvavfall, industrideponier, kommunala deponier och avfall inbyggt i byggnader och infrastruktur, säger Lena Söderberg, GD på SGU.
Vad gäller exempelvis gruvavfall är osäkerheten stor både när det kommer till att bedöma metallinnehåll och om det skulle vara ekonomiskt lönsamt att utvinna dessa metaller. För sällsynta jordartsmetaller och fosfor bedöms potentialen som relativt stor, men här saknas tekniska lösningar för en konkurrenskraftig utvinning.
För industrideponier är det svårt enligt SGU att bedöma totala mängder och därmed också potentiellt ekonomiskt utbyte. Där finns stora mängder vanadin i exempelvis stålslagg, men detta bedöms inte som ekonomiskt lönsamt att återvinna i nuläget.
Teoretiskt sett finns en potential också i kommunala deponier och i urban mining, menar SGU i rapporten, men här är kunskapsläget ännu osäkrare. Mycket tyder på att potentialen hos dessa sekundära resurser inte kommer att realiseras av sig själv. Hindren är för stora. För att åstadkomma en sådan utveckling behövs styrmedel.
SGU skriver också i redovisningen att för att kunna genomföra ändamålsenliga förändringar krävs fördjupade kunskaper om miljöpåverkan av de olika försörjningsalternativen, om dokumenterad återvinningspotential i gruvavfall, industrideponier, kommunala deponier, och genom urban mining. En naturlig fortsättning av den nu genomförda kartläggningen skulle vara att ur ett brett perspektiv undersöka dessa styrmedel. Detta för att identifiera vilka förändringar som skulle kunna bidra till en ökad resurseffektivitet inom såväl primär utvinning som återvinning, så att resurserna kommer att användas på ett hållbart sätt samtidigt som de negativa miljöeffekterna minimeras.
Naturvårdsverket menar att man i och med rapporten redogör för dagens samlade kunskap om Sveriges mineral- och återvinningsbara metalltillgångar.
- Rapporten visar att det finns stora kunskapsluckor om hur vårt samhälles behov av mineral och metaller ser ut, hur de används och hur de rör sig över gränserna. en ökad resurseffektivitet i utvinning och återvinning är en förutsättning för ett hållbart samhälle och kan gynna både miljö och ekonomi, menar Lena Callermo, avdelningschef på Naturvårdsverket.