Funktionen av tillsatser som bryter ner plast ifrågasätts
En ny studie från Michigan State University (MSU) visar att flera tillsatser som påstås kunna bryta ner polyeten och polyetylentereftalat då dessa hamnat på deponier eller i kompost, inte fungerar som de utlovar.
Forskarna har studerat biologisk nedbrytning med syre, som i kompostering; biologisk nedbrytning utan syre, som i en rötkammare eller en deponi - på plasterna har bakats ner och begravts.
Enligt Rafael Auras, medförfattare och förpackningsprofessor vid MSU fanns det ingen skillnad mellan de plaster som innehöll tillsatserna jämfört med de som inte innehöll tillsatserna.
-Att påstå att med tillsatser kunna bryta ner plast till en nivå där mikroorganismer kan använda nedbrutet material som föda är fel, säger han.
Paleontologen och grundaren av Tucson Garbage Project, William Rathje, säger att även kycklingben har köttrester på sig efter ett år under jord. Gräset är fortfarande grönt och morötter hade fortfarande kvar sin orange färg. Han menar att, det tar så lång tid för organiska material att bryta ner.
-Eftersom det tar så lång tid för organiska material att brytas ner är det inte konstigt att plast, även med hjälp av tillsatser, skulle ta årtionden eller längre tid att bryta ner, om alls. Så, om tillsatserna inte fungerar, vad är lösningen, frågar han sig?
-Lösningen är att inte lägga fram påståenden som är osanna, säger Susan Selke, medförfattare till studien och förpackningsprofessor vid MSU och tillägger att en korrekt hantering av plastavfall är en god förvaltning av plastavfall.
Detta betyder enligt forskarna att ingen av de ovanstående metoderna vare sig med eller utan tillsatser ska användas.
Studien är finansierad av amerikanska företag som använder förpackningar, i syfte att få svar på om de tillsatser som marknaden erbjuder fungerar. / Michigan State University
Forskare vid Michigan State University har studerat plastmaterial med och utan tillsatser, vilka påstås bidra till en ökad nedbrytning.