Efterlyser giftfri vardag
Nordiska Rådet efterlyser en effektivare kemikaliepolitik som kan stoppa människors och inte minst barns exponering för hälsoskadliga kemikalier. Man anser att Eu bör utveckla kriterierna för att identifiera hormonstörande ämnen.
Nordiska Rådet anser att när det föreligger vetenskaplig osäkerhet så bör försiktighetsprincipen vara utgångspunkt för insatser för att skydda människors och speciellt barns hälsa. Man menar att det utgör en gemensam europeisk angelägenhet och därför ligger ansvaret först och främst hos Europeiska kommissionen att ta fram förslag till handling som kan bidra till att skydda medborgarnas liv och hälsa.
Många forskare anser att det inte finns någon trygg nedre gräns för hormonstörande ämnen. Det verkar snarare som att det är tidpunkten när man exponeras som är avgörande och inte mängden man exponeras för. En ny utredning visar att det varje år kostar EU-länderna minst 4,5 miljarder DKK i förlorad arbetsförmåga och ökade hälsoutgifter, att medborgarna blir utsatta för hormonstörande ämnen - och detta tal är antagligen bara toppen av isberget.
Genom att peka på möjligheten till substitution kan det eventuellt bli lättare att föra en striktare politik gentemot produkter med mer skadliga egenskaper, skriver NR i ett pressmeddelande.
NR menar vidare att de nordiska länderna har begränsad handlingsfrihet när det gäller lagstiftning på området, eftersom lagstiftningskompetensen i huvudsak ligger på EU-nivå. Och man anser det vara problematiskt att utvecklingen av EU:s lagstiftning tar allt för lång tid, och att en bart ett eller två fall av tusen anmälningar om kemikalier som anses hälsofarliga färdigbehandlats på EU-nivå. Här krävs en starkare politisk insats för att komma vidare anser NR.
Därför vill Nordiska rådet uppmana Europaparlamentet att aktivt följa upp gentemot EU-kommissionen vad gäller utveckling och förstärkning av kemikalielagstiftningen och EU-kommissionen till att snarast lägga fram förslag på övergripande kriterier samt i EU-lagstiftningen klargöra vad som är att betrakta som ett ämne med hormonstörande egenskaper, att förbättra standardinformationskraven i relevant EU-lagstiftning så att även uppgifter om hormonstörande egenskaper omfattas, att införa screening av ämnen för misstänkt hormonstörande egenskaper utifrån tillgängliga data, att införa särskild testning av misstänkta hormonstörande ämnen i syfte att bedöma deras hormonstörande potential, att främja substitution som ett led i utvecklingen av en striktare kemikaliepolitik, införa regleringar som syftar till att minimera exponeringen av människor, speciellt barn, för identiferade hormonstörande ämnen.