Krokig väg till fossilfritt
Att få till en fossilfri fordonsflotta till 2030 innebär att vi måste hitta lösningar på en rad problem som kan leda till nya problem.
Hon skriver att samarbete mellan de organ i landet som ansvarar för transporter, energiproduktion och miljö krävs för att få bukt med koldioxidutsläppen. De beslutsstrukturer och de policies som idag styr besluten kan i själva verket motverka en effektiv omställning. För att målet om en fossilfri fordonsflotta till 2030 ska vara möjligt att nå finns det ett stort behov av satsningar på många olika bränslen och många olika fordonstyper, anser Olsson.
-Ska vi kunna minska CO2 utsläppen måste vi minska användningen av fossila bränslen, och för att göra det krävs omvälvande policybeslut inom flera sektorer och kanske även nya strukturer, säger hon.
I en artikel hon skrivit tillsammans med Anneli Carlson på VTI och Magdalena Fallde, Tema Teknik och social förändring, har hon även studerat EU:s strategiska transportpolicy. Där slås det fast att inom unionen vill man i första hand ha ökad mobilitet och ökad ekonomisk tillväxt. Elbilar anses ge tillväxt och bilindustrin förblir också en fortsatt stark aktör.
- Inget nämns om var den el som bilarna ska använda kommer ifrån, men det är klart att det spelar stor roll om det är från svensk vattenkraft eller polsk kolkraft, säger Linda Olsson och tillägger att om vi i Sverige skulle göra en snabb omställning till eldrift av fordonsflottan just nu, skulle elbilarna kunna orsaka CO2 utsläpp som är 25 procent högre än dagens bilpark.
Alla typer av fossilfria bränslen kommer att behövas och många typer av fordon. Allt handlar om systemgränser, att vara medveten om var man sätter gränsen för hur stora system man studerar.
-Blir systemet för litet, som när man bara betraktar elbilen och inte tar hänsyn var elen kommer ifrån, kan det slutliga målet motverkas, medan en för vid systemgräns kan göra problemet för komplext och svåröverskådligt, säger hon. /Linköpings universitet