32 förslag: Så når vi miljömålen
Främja en cirkulär ekonomi och påverka bakomliggande drivkrafter och beteenden. Öka miljöhänsynen i användande av mark, vatten och naturresurser. Det säger Naturvårdsverket i en utvärdering av Sveriges miljömål som lämnas över till regeringen den 22 oktober.
Naturvårdsverket lyfter i rapporten 32 förslag riktade till regeringen. De prioriterade förslagen handlar om: sammanhållen politik för hållbar utveckling, styrning mot en cirkulär ekonomi och bakomliggande drivkrafter och beteenden, samt bättre miljöhänsyn. Förslagen rör flera politikområden, däribland näring, finans, konsument, transport, energi samt skogs- och jordbruk.
─ Miljö är en tvärgående fråga eftersom samhället och människan är beroende av ekosystemens många tjänster. För att nå miljömålen och en ekologiskt hållbar framtid behöver samhällets alla sektorer bidra. Det behövs miljöinsatser i alla politikområden, säger Björn Risinger , generaldirektör på Naturvårdsverket.
Dagens styrmedel och åtgärder handlar i alltför stor utsträckning om att begränsa och kompensera skador på miljön. Naturvårdsverket menar att styrmedel i större utsträckning behöver riktas mot att undvika att miljöproblemen uppstår.
Förbättra miljöbedömningar i planprocesser, styr transporter mot minskade utsläpp och utred momsdifferentiering för hållbar konsumtion är exempel på förebyggande insatser som Naturvårdsverket föreslår.
Att styra mot en cirkulär ekonomi krävs för att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan Också det ett förebyggande arbete.
– En cirkulär ekonomi bygger på kretsloppstanken och är lätt att förstå och förhålla sig till, men för att det ska hända något behövs incitament för att till exempel öka återanvändning eller reparera istället för att köpa nytt, säger Björn Risinger. De miljöskadliga subventionerna bör fasas ut och skattesystemet behöver utvecklas.
Vissa styrmedel är mer centrala för styrningen mot flera av miljökvalitetsmålen. Till dem hör miljöbalken, skogsvårdslagen, plan- och bygglagen, vattenförvaltningen, kemikalielagstiftningen, landsbygdsprogrammets miljöersättningar samt en rad styrmedel inom klimat- och luftområdet. I sin nuvarande form ger dessa styrmedel inte fullt ut de effekter som de är tänkta att ge för att på sikt uppnå miljömålen. Konkurrens och konflikter med andra intressen i samhället har stor påverkan.
Den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2015 är den fjärde i sitt slag. Utvärderingen ger grunden för ett strategiskt och proaktivt åtgärdsarbete och ska fungera som underlag för regeringens politik och prioriteringar. I den utvärdering som vi nu lämnar över till regeringen har flera miljömålsrelaterade styrmedel för första gången analyserats ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och vi lyfter från dessa analyser en rad utmaningar och förslag.
Redovisningen innehåller förutom målövergripande analys även sammanfattade analyser för vart och ett av de 16 miljökvalitetsmålen.