Miljösmart att återvinna avloppsvatten
Med rätt teknik kan avloppsvatten återvinnas både kostnadseffektivt och så att det blir så rent att det kan återföras till grundvattnet eller återanvändas inom jordbruk och industri. Det visar resultaten från ett forskningsprojekt som IVL Svenska Miljöinstitutet och teknikföretaget Xylem genomfört.
Strategin att återanvända renat avloppsvatten som en naturlig del av vattenresurshållningen är relativt ny och anses fortfarande i många länder, bland annat Sverige, som en avlägsen lösning för framtiden. Därför finns det nästan inga allmänna föreskrifter eller erfarenheter om nödvändig vattenkvalitet för olika återanvändningsändamål. Det saknas också information och kunskap om vilka reningstekniker som ska användas och hur man uppnår en resurs- och kostnadseffektiv rening som också har så liten miljöpåverkan som möjligt.
Dessa olika utmaningar har identifierats och studerats inom samarbetsprojektet ReUse, som utförts av IVL Svenska Miljöinstitutet och Xylem. I projektet har man definierat vattenkvalitetskriterier för tre olika användningsområden; för återanvändning inom jordbruk, återanvändning inom industri och för återföring till grundvattnet. Kriterierna grundar sig på ett antal specifika standarder och regelverk från olika regioner i världen som redan tillämpar återanvändning av vatten.
Projektet har sedan tagit fram åtta olika reningssystem som bygger på vattenreningstekniker som redan finns tillgängliga idag; aktiv slambehandling i en så kallad SBR-anläggning (satsvis biologisk rening) mikro- och ultrafiltrering, ozonering, sandfilter, biobäddar, aktivt kol och UV. Systemen har utvärderats och optimerats i pilotskala på IVL:s och KTH:s gemensamma forskningsanläggning Hammarby Sjöstadsverk i Stockholm och i samarbete med ett antal fullskaleanläggningar runtom i världen. En utförlig miljöpåverkansanalys (Life Cycle Assessment, LCA) och en kostnadsbedömning i ett livscykelperspektiv (Life Cycle Costs, LCC) har sedan gjorts för reningssystemen utifrån resultaten från pilotförsöken och fullskaleanläggningarna.
Resultaten visar att man med hjälp av de testade reningssystemen kan möta de definierade vattenkvalitetskriterierna för de olika användningsområdena. Den totala miljöpåverkan från reningssystemen bedöms inte vara högre än för dagens traditionella reningssystem. Kostnaderna för de olika reningssystemen är dessutom lägre än de kostnader som finns redovisade för befintliga, konventionella reningsverk i Sverige.
– Det här visar att vi genom att återvinna avloppsvatten kan möta utmaningarna kring vattenförsörjningen i samhället. Med minskade grundvattennivåer, ökade kostnader för att rena färskvatten, ökad konkurrens med andra sektorer som jordbruket och industri men även vattenbrist på grund av miljöförstöringen, har återanvändning av renat avloppsvatten aldrig känts viktigare att genomföra än nu – oavsett om mottagaren är jordbruket, industrin eller naturen, säger Christian Baresel.