Naturliga läckaget av fosfor större än Sveriges utsläppsmål
Den naturliga belastningen av fosfor är större än Sveriges utsläppsmål. Det visar en ny rapport som bygger på den hittills mest noggranna kartläggningen av Sveriges utsläpp av övergödande ämnen till Östersjön och Västerhavet. Av totalt 780 ton fosfor som når Egentliga Östersjön varje år kommer 370 ton från naturliga läckage.
– Det är ett stort arbete som ligger bakom resultaten. Vi har gått igenom all svensk mark, och beräknat vad i stort sett varenda åker, tätort och skogsområde släpper ut, säger Heléne Ejhed på IVL Svenska Miljöinstitutet, projektledare för kartläggningen.
Studien är utförd av Svenska Miljöemissionsdata, SMED, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
Resultatet visar att det mesta av det kväve och fosfor som når Östersjön och Västerhavet genom mänsklig påverkan från Sverige kommer från jordbruk, reningsverk, atmosfärisk deposition (kväve), industrier och små avloppsanläggningar. Forskarna bedömer att belastningen från dagvatten och små avlopp som mer betydande än tidigare.
Men det resultat som bekymrar forskarna mest är att de naturliga utsläppen av fosfor, det vill säga de som sker utan mänsklig påverkan genom naturliga nedbrytningsprocesser i miljön, till Egentliga Östersjön är högre än Sveriges utsläppstak. Sverige har inom Baltic Sea Action Plan satt utsläppsmålet till 308 ton och kartläggningen visar att det naturliga läckaget står för 370 ton.
– Det innebär att fosformålet till Egentliga Östersjön är mycket svårt att uppnå på grund av den naturliga bakgrundsbelastningen och visar också vilken stor utmaning fosformålet är, säger Heléne Ejhed.
Vissa åtgärder för att få ner fosforutsläppen i Sverige kan bli väldigt dyra, samtidigt som det finns stora åtgärder att göra i andra länder kring Östersjön.
– Vi har mycket kvar att göra för att minska utsläppen i Sverige men resultaten av den här studien visar också hur viktigt det är att vi tänker ur ett helhetsperspektiv, så att vi sätter in rätt åtgärder på rätt plats, säger Heléne Ejhed.
I Sverige kan det till exempel handla om att skapa våtmarker och för att fånga upp näringsämnena och att göra åtgärder i andra havsbassänger som kan skapa en bättre miljö i Egentliga Östersjön, poängterar Helene Ejhed.