Snabba tekniktrender skapar avfall
Varje år sköljer en våg av nya mobiler, datorer, och andra tekniska prylar över marknaden. Även om den snabba utvecklingen kan vara spännande så innebär den också ett hinder i utvecklingen mot en cirkulär och resurseffektiv ekonomi.
- När vi tittar på utformningen av produkter ser vi flera trender som hindrar ett cirkulärt flöde. Till exempel finns det en trend mot miniatyrisering, där allt ska vara mindre och smartare, och detta gör det svårare att återvinna material i slutet av värdekedjan. Det blir också allt mer komplexa material som är svårare att ta isär i slutet av livscykeln, säger Hanna Ljungkvist, på IVL Svenska Miljöinstitutet.
med ny design som släpps varje år kämpar avfallsföretagen för att anpassa sorterings- och återvinningstekniker efter de snabba förändringarna. En ny mobiltelefon kan till exempel innehålla upp till 50 olika typer av metall. Även plastprodukter kan vara komplexa med en mängd olika tillsatser och polymersorter, vilket gör återvinningen tuffare.
- Det är också svårt för återvinningsföretagen att konkurrera med återvunnen plast när de nuvarande priserna för ny plast är så låga. Tillsammans gör dessa faktorer att det ofta saknas ekonomiska incitament för att anpassa sig till en cirkulär ekonomi, menar Ljungkvist.
Som svar på dessa utmaningar har EU-projektet NEW InnoNet samlat experter från olika branscher som är specialiserade på elektronik, bil- och plasttillverkning för att identifiera flaskhalsar i material och avfallsströmmarna. Projektet ska utveckla nya affärsmöjligheter och samarbeten och bidra till att avfallsfrågorna får en starkare ställning på den europeiska politiska agendan. IVL deltar i projektet och leder arbetet med att ta fram en strategisk forsknings- och innovationsagenda för att minimera avfall. Agendan ska vara klar under 2017.
- Projektet vill fånga upp behov och önskemål från industrin och förmedla till beslutsfattare inom EU var det behövs insatser inom forskning och innovation för bättre resurseffektivitet. Tanken är att agendan som vi koordinerar ska ge input till EU:s framtida forskningsprogram efter Horisont 2020, säger Hanna Ljungkvist.
Hon menar också att det behövs mer kommunikation mellan specialister och praktiker i olika delar av värdekedjan.
- Via den intressentplattform som skapas i NEW InnoNet vill vi organisera ett samarbete mellan dem, låta dem prata sinsemellan och dela information med varandra. Det ska vara en bra affär att förvandla avfall till en resurs, det minskar kostnaderna, skapar nya intäktsströmmar och gör företag mer konkurrenskraftiga.