Ny rapport om svensk avfallsimports påverkan på materialåtervinningen
Förra året importerades drygt 1,3 miljoner ton avfall till svenska avfallsförbränningsanläggningar för att bli till fjärrvärme och el. Den svenska förbränningskapaciteten ökar också. IVL Svenska Miljöinstitutet har studerat om och i så fall hur avfallsimporten påverkar materialåtervinningen, både i Sverige och i de länder som Sverige importerar mest avfall ifrån – Norge, Storbritannien och Irland.
Samtidigt har EU ställt krav på att deponering av avfall ska minska i Europa, vilket har fått till följd att stora mängder avfall behöver tas om hand på ett alternativt sätt. Svenska avfallsförbränningsanläggningar erbjuder konkurrenskraftiga mottagningsavgifter för detta avfall, bland annat eftersom fjärrvärmenäten gör att energin i avfallet kan utnyttjas effektivt.
Avfallet som exporteras till Sverige har olika ursprung och har genomgått olika typer av behandling innan det exporteras, till exempel sortering. I rapporten konstaterar man att det finns mycket i avfallet som tekniskt sett skulle kunna materialåtervinnas. Orsakerna till att detta inte görs i dagsläget är främst ekonomiska; värdet på det utsorterade materialet kompenserar inte för de extra kostnader som en utökad sortering medför. För vissa materialfraktioner saknas det en marknad.
– Utsorteringsgraden bestäms i större utsträckning av säljbarhet och pris för det material som sorteras ut till materialåtervinning än av kostnaden för att exportera avfallet, säger Anna Fråne, projektledare på IVL.
Det är inte säkert att en begränsad möjlighet att exportera avfall skulle leda till att mer avfall sorteras ut till materialåtervinning, enligt rapporten. Snarare skulle det billigaste behandlingsalternativet, som deponering eller inhemsk avfallsförbränning, användas. Enligt studien leder den svenska avfallsimporten till en kombination av minskad deponering och minskad inhemsk avfallsförbränning i de exporterande länderna. Vad gäller effekterna på materialåtervinningen tyder studien på att de är små i praktiken. Marknadsförutsättningarna för sekundära råvaror samt vilka nationella återvinningsmål som länderna har spelar här en större roll.
– Det finns också andra aspekter med avfallsimporten som är intressanta, som till exempel hur den påverkar svenskarnas vilja att källsortera. Men på det området behövs mer kunskap, säger Anna Fråne.
Rapporten Avfallsimport och materialåtervinning finns på IVL:S hemsida.
Studien har finansierats av Avfall Sverige, Energiföretagen Sverige och Stiftelsen IVL.