Nya metoder hantera industriavfall kan minska miljöpåverkan
Av Vid Mälardalens Högskola forskar Sasha Shahbazi om möjligheterna att förbättra hanteringen av sådant material i tillverkningsprocesser.
Shahbazi undersöker i sin licentiatuppsats ”Material Efficiency Management in Manufacturing” olika tillvägagångssätt som skulle kunna effektivisera industriers avfallshantering.
- Uppsatsen andlar om industriavfall och vad vi gör med detta. Jag har undersökt hanteringen av avfall för att se hur den kan förbättras och hur industrier kan ta sig uppför avfallstrappan. Alltså att försöka förhindra, återanvända eller återvinna avfallet hellre än att förbränna eller deponera det, säger han.
Den första delen av licentiatuppsatsen handlar om att förstå koncepten kring materialeffektivitet.
- Det innebär: Hur kan vi minska den mängd material vi använder, hur kan vi minska mängden avfall/spill i produktionen och hur kan vi separera/sortera det avfall som ändå uppstår. Det blir en del avfall oavsett, allt går inte att eliminera. Vad gör vi med detta?, säger Sasha Shahbazi och fortsätter:
- Det handlar då om tre huvudområden:
- Att minska materialmängden som går in i tillverkningen.
- Att minska avfallsmängden som uppstår.
- Hur separera/sortera avfallet?
- Det finns en hel del förklaringar och orsaker kring varför en del företag inte är så bra på att styra sina materialflöden. I ett företag med flera produktionsställen är det ofta så att det ser olika ut på dessa olika produktionsorter. Det kan bero på olika faktorer, ekonomiska till exempel, fabrikens ålder med mera. Ett av de större områden jag tittat på är att identifiera vilka hinder som kan finnas för att ett företag ska bli mer materialeffektivt.
Han tittade också på den forskningslitteratur som finns.
- Då fann jag att det finns många koncept, modeller och metodologier för att minska avfall/spill. Men, många av dessa är väldigt komplexa om de ska implementeras i ett tillverkande företag. Om jag exempelvs frågar Volvo eller Scania vad industriell ekologi är för dem, så har de ingen direkt aning om detta. Företag kan ha väldigt svårt att jämföra koncept, konstaterar Shahbazi.
Sedan är det också så att avfallshantering och materialeffektivitet är frågor som involverar många människor på olika nivåer i ett företag.
- Inte bara miljöansvariga. Sortering av avfall görs inte av miljöchefen, utan av operatörer och dessa har kanske inte någon förståelse för materialaffektivitet idag, men det borde de ha. De rapporterar heller inte till miljöchefen utan till produktionschefen, och vederbörande måste också känna till det här, säger Sasha Shahbazi och tillägger att han pratat med många människor på olika nivåer för att få förståelse för hur de ser på material, vad de gör med material med mera.
Många sorterar metaller, det finns sedan gammalt då vi i Sverige har mycket tillverkningsindustri och metallframställning och är vana att ta till vara skrot.
- Sedan finns det en hel rad material där det inte alls är lika uppenbart att det finns ett värde, som plast, kemikalier etc. Att metallerna tas tillvara i större utsträckning beror på att folk i allmänhet känner till att det finns en miljövinst att utnyttja dessa och att det även finns ett ekonomiskt värde. De vet exempelvis att det finns en ekonomisk risk i att inte sortera stål från aluminium. Men när det gäller plast är förståelsen inte alls sådan. Man är ”lata” och sorterar inte mer än att det åker i brännbart. Visst, det är brännbart material, men då tar man inte tillvara potentialen att återvinna materialet och använda det igen. Sådant här måste kännas till på rätt nivåer i företaget för att man ska kunna komma till rätta med det, konstaterar Sasha Shahbazi.
Han har tittat mycket på fordonsindustrin och en anledning till att de inte är bra på att sortera plast kan vara att de inte använder så mycket plast.
- Det ser nog bättre ut hos exempelvisvis plastbearbetare som är vana att ta hand om produktionsspill, säger Shahbazi. Vilken potential har då företag att förbättra sig?
- Jag blev kontaktad av ett företag som ville att jag skulle komma och titta på hur de kunde bli bättre på att ta tillvara plastspill som uppstod. Det handlade då om ca 5 ton plast som skrotades vid en av tre produktionslinjer varje år. Sammanlagt rörde det sig om 14 ton plast per år som gick till brännbart, men som nu istället kan gå till återvinning. Just nu håller man på att titta på vad materialet ska kunna användas till och möjligen kan det bli i den egna verksamheten.
- Man måste skaffa en helhetsbild och se om man till exempel kan minska antalet plaster och kanske också användningen av dem, sedan se hur man kan sortera dem och finna avsättning för dem för att i sista hand lämna till förbränning.
Det finns ofta en brist på kunskap och en dålig kommunikation som gör att alla i ett företag inte känner till skillnaden mellan återanvändning och återvinning, säger Sasha Shahbazi vidare och avslutar:
- Två saker är väldigt viktiga. De är kommunikation och utbildning. Kommunikation inom företaget är viktigt. Det finns ofta brister inom företagen när det gäller kommunikation, och därför kan det till exempel vara väldigt olika mellan två företag i samma koncern. När det gäller utbildning så måste man börja med det tidigt. Jag har sett exempel på barnböcker som handlar om sopsortering och återvinning och det är positivt.
Peter Olofsson