Det är mer än vad som totalt sett beräknas finnas i havsvattnet.

Reningsverken får ta emot stora mängder mikroplaster från hushåll, industrier och tätorternas ytvattenavrinning.

"Merparten av dessa mikroplaster ackumuleras i avloppsslammet, och kan sen hamna på åkrarna när slammet sprids där", säger Martyn Futter, forskare vid SLU Sveriges Lantbruksuniversitet, i ett pressmeddelande. Han har genomfört studien tillsammans med forskare från Norsk institutt for vannforskning (NIVA).

I Sverige sprids i dag omkring 25 procent av det slam som bildas vid rening av avloppsvatten på åkrar som gödningsmedel. Eftersom slammet kan innehålla farliga ämnen, till exempel tungmetaller, regleras användning och spridning men i dagsläget omfattas inte mikroplaster av reglerna.

"Det kanske inte är något problem om det hamnar mikroplaster i jordbruksmarken, men vi bör ta reda på det, så att vi inte upptäcker om 20 år att: jo, det var ett problem", säger Martyn Futter.

Studien är en teoretisk studie bland annat baserad på data från reningsverk.

"Det vi vill göra nu är att gå vidare med fältstudier för att se hur mycket som verkligen finns i åkerjordarna. Vi behöver också hitta lösningar tillsammans med avloppsreningsverken så att samhällets växande behov av återvinning kan säkras", säger Martyn Futter.

Något som oroar forskarna är att det i dag finns mycket lite kunskap om hur länge mikroplasterna stannar i marken, eller om de sprids vidare till vattendrag och hav. Det saknas också kunskap om hur mikroplasterna påverkar marklevande djur, markens produktivitet och i slutändan livsmedelssäkerheten.

Länk till artikel i Environmental Science & Technology

Are Agricultural Soils Dumps for Microplastics of Urban Origin?