Bakgrunden är att hot och våld drabbar dessa yrkesgrupper.

I den kommunala avfallshanteringen är det framför allt vid hämtning av kärl- och säckavfall från fastigheter och vid landets återvinningscentraler som risken för hot och våld finns och där det också förekommer, skriver organisationen på sin hemsida. Hot och våld vid hämtning kan komma från fastighetsägare som inte är nöjda med de tjänster som utförs, men det kan också handla om när borttransport ska utföras i särskilt utsatta områden med en pågående vålds- och hotproblematik. 

Vid återvinningscentraler kan det uppstå hotfulla situationer när verksamhetsutövare vill lämna sitt avfall kostnadsfritt trots att det inte är tillåtet. Elavfall och blybatterier är särskilt stöldbegärligt, eftersom avfallet innehåller värdefulla metaller. Stölder sker både nattetid genom inbrott och dagtid under återvinningscentralernas öppettider. Det har även förekommit att stölder sker framför ögonen på personalen med hot om våld om de inte tillåter besökarna att lasta det de vill ha. 

Det finns alltså ett motsvarande skyddsintresse för renhållningspersonal som för blåljuspersonal. Renhållningspersonalen är den yttersta länken i att verkställa den offentligrättsliga förpliktelse som den lagreglerade kommunala renhållningsskyldigheten innebär. Kommunen har inte något val att inte borttransportera och samla in hushållsavfall. Borttransporten och insamlingen kräver dessutom personal för att kunna verkställas och det är därmed ofrånkomligt att hot och våld kan uppstå i kontakten med fastighetsägare och verksamhetsutövare. 

Bakgrund

Blåljusutredningen tillsattes i december 2016. Utredaren, riksåklagare Anders Perklev, ska se över det straffrättsliga skyddet för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner. Bakgrunden är de återkommande angreppen på polis, ambulans- och räddningstjänstpersonal. Utredningen ska redovisas senast den 29 juni 2018.