Bättre återvinning kan ge miljardvinster
Sverige har kommit längre än de flesta länder när det gäller återvinning. Men hittills har målet varit att samla in så stora volymer som möjligt. Systemen har byggt upp för att nå dessa mål, men detta tänkande har även bidragit till att värdet på materialen sjunker kraftigt under återvinningen. Systemen är inte utformade för att bevara kvalitet och underlätta för ny användning.
- Dåliga flöden gör att materialen inte kan användas för att göra nytt material, i stället används mycket för energi eller som fyllnadsmaterial med mycket lägre värde, konstaterade Per Klevnäs från konsultföretaget Material Economics som drivit projektet tillsammans med branschföreningen Återvinningsindustrierna. Sverige skulle kunna tjäna miljarder på att bli en stark leverantör av till exempel återvunnet stål. Vi är en erkänt stark nation på primära material, vi skulle kunna bli lika starka som exportör av sekundära material. Det är ofta ganska små förändringar som krävs, problemet är att man hittills inte alls tänkt på det här sättet, menade Per Klevnäs.
Även miljön skulle tjäna på en bättre återvinning av material eftersom det bara är när återvunnet material kan användas i stället för nytt som vi kan minska på nyproduktionen. Att ta fram nytt stål eller aluminium är mycket energikrävande och ger även andra miljöproblem i samband med brytning och framställning.
Rapporten behandlar framför allt några typer av produkter, bland annat fordon och byggnader. Man har tittat på möjliga förändringar på en rad punkter, som materialval, design, insamlingssystem och separationstekniker.
Per Klevnäs pekade på att digitaliseringen ger helt nya möjligheter att hålla reda på var material finns och att sortera.
- Alla människor bär ju på en dator i dag, och vi har möjlighet att bygga upp system för att hålla koll på materialen hela vägen genom återvinningssystemen.
Det fanns även önskemål och förslag på en lagstiftning som bättre stödjer effektiv återvinning. Mer av individuellt ansvar skulle öka investeringsviljan, menade till exempel Christer Forsgren, Stena Metall. Göran Finnveden, professor på KTH, ville stärka incitamenten för att använda förbybara material. Han öppnade även för förbud mot deponi och förbränning av material som kan återvinnas som material.
Flera talare påpekade också att det blir nödvändigt att öka samarbetet och volymerna för att nå effektiv återvinning ur värdeperspektiv. Mer regionalt samarbete och även samordning inom hela EU skulle kunna betyda mycket för att skapa effektivare återvinningssystem.