Nytt verktyg visar föroreningar
Av 
Verktyget heter Earth Autopsy, och Recycling har intervjuat Elke Myrhede, specialist markmiljö vid stadsbyggnadskontoret i Norrköpings kommun.
- Norrköpings kommun har en 3D-strategi innebärande att man vill jobba med 3D i en lång rad olika sammanhang. Bland annat för att kunna skapa en bättre förståelse för olika samhällsbyggnadsproblem. Norrköping ligger i framkant när det gäller visualisering och även när det gäller att kommunicera med medborgarna, säger Myrhede och fortsätter:
- Detta har man nu tagit till en nivå där sådan teknik kan användas för att i det här fallet förklara för gemene man, men även att kunna användas i branschen, hur föroreningar är spridda, var de finns i marken och vilka problem det kan innebära. Vi fick via ett EU-projekt, Baltic Urban Lab, möjligheten att förverkliga idéer kring det här. Projektet handlar i stort om hur man omvandlar gamla industriområden för att effektivare utnyttja marken. Här i Norrköping är Inre hamnen just ett sådant exempel. Det handlar om ett gammalt hamnområde som skulle kräva mycket investeringar för att kunna fortsätta fungera som hamn. Då kan man istället investera samma pengar i att få en stadsdel med bostäder, verksamheter med mera istället. Läget är väldigt bra.
Inre hamnen i Norrköping ”bjuder” på en hel del när det gäller föroreningar av varierande art och ålder.
- Det har varit ett skeppsvarv där vilket bidragit till metallföroreningar. En skeppsdocka där fylldes 1920 igen med massor från gasverkstomten (Norrköping fick 1850 landets andra stora gasverk) och dessa var väldigt förorenade av tjära. Under andra världskriget hade Norrköping också en bensoltillverkning, då det var brist på drivmedel och detta förorenade marken en hel del med bensen som vi idag kallar ämnet. Så nu finns det PAH, bensen samt biprodukter från gastillverkning i marken i hamnområdet, konstaterar Elke Myrhede.
Här kan det vara på sin plats att påpeka att Earth Autopsy är ett visualiseringsverktyg, inte en teknik för kartlägga föroreningar.
- Man får först undersöka var föroreningarna finns och det är denna insamlade data som man sedan visualiserar med verktyget. Man gör en interpolering av data kan man säga.
Det som är unikt här är att man kan gå in och göra ”snitt” där man vill. ”Skala av” marken till exempel och se utbredningen av föroreningar, berättar Elke Myrhede.
Här får vi också förklaringen till varför verktyget heter just Earth Autopsy, ”jordobduktion”.
- Earth Autopsy är utvecklat i samarbete med företaget Interspectral, och tekniken bakom är ursprungligen framtagen för att kunna visualisera människokroppen. Att kunna göra virtuella obduktioner helt enkelt, och den tekniken kombineras här med ett helt annat användningsområde, berättar Erik Telldén, som är 3D-samordnare vid stadsbyggnadskontoret och initiativtagare till projektet.
Data samlas alltså in i förväg. Hur mycket data behövs? En jättenoggrann kartläggning eller räcker det med stickprov?
- Vi har tagit borrprover systematiskt med värden på varje halvmeters djup. Dessa värden interpoleras och då får man en teoretisk spridningsbild kan man säga. Vi gör det i skikt och genom att mata in det i applikationen så får man fram en tredimensionell bild, en volym. På den lägger vi sedan en drönarfilmad kommunikationsmodell. Så ju färre borrprover man tar, desto lägre noggrannhet blir på interpoleringen. Ska man få något bra att visa så krävs det en viss mängd borrprov. Man kan framöver också tänka sig att ha andra typer av data, till exempel från georadar. De kan ju vara intressant att titta inte bara på föroreningar, utan kanske på andra typer av strukturer som kan finnas under mark, säger Erik Telldén och tillägger att man vill nå flera målgrupper.
- Främst allmänheten, men också olika typer av beslutsfattare, kommunpolitiker med flera. Även den professionella branschen, där vi vill se om den här tekniken kan komma att tillföra nya värden för de som jobbar professionellt, både med projektet Inre hamnen och andra liknande projekt.
Det man lagt in i modellen i nuläget i form av föroreningar är PAH, bly, bensen och cyanid. Dessa kan man se tillsammans eller var för sig. Man kan också göra utsnitt och se i genomskärning, vända och vrida och se från sidan, underifrån eller hur man vill egentligen.
- Som grund används en flygbild från idag, men vi har också en annan bild från 60-talet där man kan se byggnader och anläggningar som inte finns kvar idag, men som på sin tid var källor till mycket av föroreningarna, säger Telldén och fortsätter:
Earth Autopsy är ett generellt verktyg som går att applicera på alla typer av projekt där det finns en föroreningsproblematik. Men man kan också tänka sig att det kan vara andra typer av data som är kopplat till miljöfrågor. Det kan då vara ett sätt att visa saker man inte kan se, till exempel buller, partikelspridningar med mera. Flera frågor som man kommer i kontakt med kring marksanering är abstrakta rent visuellt, svåra att visa. Men det här är uppsatt i en 3D-miljö som i princip är fotorealistisk, och man får en väldig igenkännbarhet i var man är. Det tillför väldigt mycket i kommunikationsarbetet, både gentemot medborgare och mellan tjänstemän med flera som är involverade i själva hamnprojektet.
Har Earth Autopsy rönt mycket uppmärksamhet?
- Det har varit en hel del intresse. Både företag och kommuner har hört av sig och tyckt att detta verkar väldigt intressant. Även internationellt har man hört av sig och vill att vi ska komma och berätta om det här sättet att jobba, säger Elke Myrhede och Erik Telldén.
Man kommer visa verktyget på Renare Marks vårmöte, där Norrköpings kommun deltar med en monter. Erik Telldén kommer också att hålla ett föredrag på mötet och prestentera tekniken.
Peter Olofsson
Artikeln är en del av vårt tema om Marksanering.