Hållbar relation till plast behövs
Varje år lägger svenska konsumenter många timmar på att sortera plastförpackningar för att bidra till en bättre miljö. Men under lång tid har sorteringsfliten lönats illa eftersom en låg andel av plasten återvinns. Nu har dagligvaruhandeln satt tuffa mål för återvinningsbara och fossilfria förpackningar, men politiken måste hjälpa till för att konsumenternas ansträngningar ska leda hela vägen till att de insamlade förpackningarna blir till nya och inte går upp i rök.
På några år har plast seglat upp som ett av de stora globala miljöhoten. Många talar om utmaningen med plast men det är konsumenterna som i dag gör den stora insatsen. Konsumentföreningen i Stockholm, som samlar Coops medlemmar i Stockholmsregionen, har därför tagit fram en ny undersökning om konsumenters attityder till plast och hur man sorterar sina plastförpackningar. På många sätt är resultatet glädjande för alla som tror på en mer hållbar utveckling: 96 procent anser att det är viktigt att öka plaståtervinning och 83 procent uppger att de alltid eller ofta sorterar plast.
I undersökningen säger konsumenterna att de vill välja hållbara förpackningar och var fjärde är beredd att betala ett prispåslag på 50 procent eller mer för förpackningar som är lätta att återvinna. Det här är tydliga signaler för oss på Konsumentföreningen Stockholm och Coop om att ytterligare höja takten på att bland annat ta fram fler miljöanpassade förpackningar. Redan nu minskar vi mängden material i förpackningarna och fasar ut den icke återvinningsbara plasten.
En viktig anledning till att den sorterade plasten inte blivit nytt material utan eldats upp för energiutvinning är bristande efterfrågan. Detta är ett slöseri med både resurser och tid för sortering. För att råda bot på den situationen har Coop tillsammans med den svenska dagligvaruhandeln satt upp tuffa mål: År 2030 ska plastförpackningar vara producerade i förnybar eller återvunnen råvara. Dessutom ska de vara materialåtervinningsbara redan 2022. Utöver det investerar dagligvaruhandeln 260 miljoner kronor i en ny plastsorteringsanläggning i Motala.
Vi ser detta som steg i rätt riktning, men för att nå de tuffa målen krävs att fler gör mer. Inte minst från politiskt håll; Producentansvaret behöver bli tydligare, ett investeringsstöd för en tvätt- och granuleringsanläggning i Sverige behövs för att möjliggöra att den sorterade plasten kan ingå i nya produkter och det behövs mer informationsinsatser för att insamlingsgraden av plast ska öka till nivå med andra material.
Plast kommer att fortsätta att vara ett viktigt material för att förpacka vår mat, inte minst för att det förlänger hållbarheten, minskar matsvinnet och möjliggör spårbarhet. Men det är vår gemensamma övertygelse att det med relativt enkla medel går att skapa en mer hållbar relation till plastanvändningen.
Anna Lilja Ansvarig miljö, Konsumentföreningen Stockholm
Louise König, Hållbarhetschef Coop
Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.