Dags att återvinningsbranschen industrialiseras på allvar
Som återvinningsbolag har Stena Recycling hela industrin som kunder.
- Vi samlar in restprodukter, materialåtervinner dessa och i väldigt stor utsträckning jobbar vi med att förädla fraktionerna själva till nya råvaror som industrin sedan köper, säger Kristofer Sundsgård och fortsätter:
- Historiskt sett är det industrikunder vi arbetar med, och det kommer vi att fortsätta med, inom alla branscher. Det finns ett tydligt ökande intresse inom industrin för hållbara återvinningslösningar.
- Vi pekar på möjligheterna att jobba proaktivt med våra kunder, inte minst via avfallshierarkin. Inom materialåtervinning gäller det att hela tiden titta på möjligheterna att få ut en högre förädlingsgrad ur materialet. Via erfarenhet och den kunskap vi besitter samt de tekniska processer vi förfogar över kan vi ofta hitta omfattande förbättringsmöjligheter konstaterar Kristofer Sundsgård.
Positivt överraskade
Inser kunderna vilka värden de sitter på, eller blir de överraskade?
- Vi sätter ju upp mål tillsammans och ofta blir kunderna positivt överraskade över vad som går att åstadkomma när man tar tag i detta, säger Kristofer Sundsgård. Han påpekar också att det är värt att konstatera att väldigt många kunder idag tar hållbarhetsfrågan på stort allvar och sätter upp konkreta mål för sitt arbete inom området.
- Däremot kan man behöva hjälp med att bryta ner dessa mål till konkreta aktiviteter. Där kommer vi in när det gäller återvinning och erbjuder de lösningar som krävs för att kunderna ska nå sina mål.
Vad betyder Kinas stopp för avfallsimport?
Påverkas man av det aktuella kinesiska importstoppet för diverse avfallsslag?
- Kinas ”National Sword” är ju egentligen ett tidigare program, där man nu skärpt tolkningen och efterlevnaden och därmed slutat importera ett antal avfallsfraktioner. Detta kommer att bli en katalysator för utvecklingen av återvinningsapplikationer, både i Europa och USA. I klartext: man måste utveckla något själva istället för att skicka det till Kina som man tidigare varit van vid, säger Sundsgård och fortsätter:
- Återvinningsbranschen som sådan har legat några år efter konventionell industri, både när det gäller produktionssystem och hur man industrialiserar verksamheten. Det krävs en viss skala på saker och ting för att man ska kunna investera och det har så här långt i stor utsträckning skett lokalt. Det har inneburit att man inte har haft råd att investera tillräckligt i teknik och processer för att kunna återvinna alla avfallsfraktioner. Det vi nu kommer att se i återvinningsbranschen framöver är en mer långtgående industrialisering, vilket innebär att branschen kan investera i större och fler återvinningsanläggningar på en helt annan nivå än vad som sker idag.
En katalysator för investeringar
- Så det Kina gör blir en katalysator för Europa i att börja investera i fler egna återvinningsanläggningar. Men, alla aktörer kommer ju inte att göra detta överallt, utan jag bedömer att ett i sammanhanget litet antal större aktörer kommer att upparbeta en stor del av materialet, medan det i steget före kommer att samlas in av flera, mindre aktörer. Det som sker i Kina är alltså i grunden positivt. Det blir en positiv effekt för miljön, och kommer också att skapa bra affärsmöjligheter med ökad förädlingsgrad och skapande av värden. Investeringarna kommer att vara attraktiva helt enkelt, konstaterar Kristofer Sundsgård.
Bilen en bra testbädd
Stena har ju själva byggt en jätteanläggning i Halmstad, Stena Nordic Recycling Center, som varit igång i två år.
- En gigantisk satsning där vi snart investerat en miljard kronor och som innebär återvinningsmöjligheter på en helt annan nivå än vad som tidigare var möjligt. Vi kommer självklart att fortsätta investera både i Halmstad och i andra anläggningar runt om i Sverige. Just nu tittar vi till exempel på att bygga ut vår aluminiumförädling i Jönköping, säger Kristofer Sundsgård.
Anläggningen i Halmstad är bland annat omtalad för att Stena Recycling i och med de processer som sker där når EU-kraven på 95 procents återvinning av bilar.
- Volymmässigt utgör bilarna bara mellan sju och åtta procent av det som passerar anläggningen och i och med EU-kravet på 95 procents återvinningsgrad, var det lätt att sätta upp det som en målsättning. Bilen som sådan är också en bra testbädd att arbeta med genom alla processer. Vi kan se att de koncept som fungerar för att återvinna bilar också fungerar bra för många andra produkter, säger Kristofer Sundsgård.
Samtidigt står hela segmentet fordonsindustrin inför stora förändringar.
- Det är ju ett teknikskifte på gång med en allt snabbare omställning till eldrift bland annat. Det kommer så småningom att påverka vad som sedan ska återvinnas, och kanske också hur, säger Sundsgård.
Plastfrågan
På senare tid har Stena Recycling engagerat sig i plastfrågan, bland annat genom att gå in som hållbarhetspartner i Volvo Ocean Race och ÅF Offshore Race. Varför?
- Vi tar redan hand om många ton plast hos våra kunder men vi känner att vi har potential att göra mer med materialet och att det nu finns en större efterfrågan på vår kunskap och våra möjligheter att förädla ett material som har fått ett oförtjänt dåligt rykte. Volvo Ocean Race hade den här gången ett fokus på plast i haven och många av våra stora kunder säger att ”ni måste återvinna mer plast”. Samtidigt är det få av dessa som hittills själva efterfrågar mer återvunnen plast. Det måste skapas en efterfrågan för att vi ska kunna återvinna mer. Vi har kunskapen, logistiken och kan tekniskt lösa detta på ett bra sätt. Men om ingen efterfrågar materialet finns det inget syfte med att plocka fram det. Det senaste året har vi dock sett ett större intresse i att ta tillvara på plasten och skapa ny råvara och genom vårt engagemang som hållbarhetspartner i seglingstävlingarna har vi möjlighet att sprida kunskap och peka på vilka värden som industrin faktiskt sitter på. Vi investerar också just nu i Halmstad i en lina som ska hantera blåsplaster (LDPE) för att göra granulat av och där ska vi också ta hand om mer hårdplast i elektroniska produkter, säger Kristofer Sundsgård.
Kopplingen till Volvo Cars och plaster handlar dock om mer än sponsring av Volvo Ocean Race.
- I samband med att seglingstävlingen kom till Göteborg i somras, så lanserade Volvo Cars sin plan att 25 procent av plastmaterialet i en bil om några år ska utgöras av återvunnen plast. Genom att vi nu satsar hårdare på just plaståtervinning, så kommer vi att kunna få till ett cirkulärt flöde där vi återför materialet till samma industri som en gång försett oss med det, konstaterar Kristofer Sundsgård.
- Ett konkret exempel på hur det kan komma att se ut finns hos ett av bolagen i Stena Metallkoncernen. Det gäller Repur som tillsammans med Volvo Car och underleverantörer har tagit fram en underhuvsisolering baserad på förbrukade bilsäten. I samband med Volvo Ocean Race visade man upp en Volvobil med ett antal olika detaljer framställda av återvunnen plast och där fanns denna detalj med, avslutar Kristofer Sundsgård.
Artikeln är en del av vårt tema om Intervjun.