Pantade förpackningar sparade 150 000 ton CO2
Av Det insamlingssystem som ger allra störst miljöbesparing är den slutna materialåtervinningen, det vill säga då en burk kan bli en ny burk och en flaska bli en ny flaska. Under 2017 bidrog insamlingen via det svenska pantsystemet till 150 000 ton minskade koldioxidutsläpp, enligt en livscykelanalys (LCA) som Returpack/Pantamera nyligen låtit genomföra.
– Den slutna materialåtervinningen är hjärtat i hela vår verksamhet och det som gör pantsystemet till det insamlingssystem som har bäst miljöprestanda. Analysen visar att den miljövinst som uppnås genom cirkulär materialåtervinning är betydligt större än den miljöpåverkan som kommer från de utsläpp som är nödvändiga för att driva pantystemet, säger Sara Bergendorff, projektledare vid Returpack och ansvarig för LCA-studien, i ett pressmeddelande.
LCA-studien genomfördes under 2018 av tolv masterstudenter på Energi-miljö-management programmet vid Linköpings universitet. Studien syftade till att undersöka miljöprestandan i pantsystemet där man utgick från ett konsumentperspektiv för att ge svar på frågan vilken miljöpåverkan den förbrukade burken eller flaskan har. De miljöpåverkanskategorier som undersökts är försurning, övergödning, global uppvärmning, marknära ozon samt ozonnedbrytning.
Analyserna utgår från en urdrucken burk eller flaska hos konsument och jämför sedan miljöpåverkan beroende på i vilket flöde konsumenterna väljer att lämna ifrån sig sin förpackning. Genomgången av pantsystemet bygger på verklig utfallsdata medan genomgången av insamlingsflödena av plast respektive metall och insamlingen via hushållssoporna till större del måste byggas på antaganden. Det gör att systemen inte kan jämföras rakt av i studien.
– Även om det finns begränsningar i studien kan vi med säkerhet dra slutsatsen att pantsystemet har bäst miljöprestanda av de system som undersökts. Den överlägset viktigaste faktorn för den positiva miljöpåverkan är den slutna materialåtervinningen, som inte är möjlig i de övriga systemen, säger Sara Bergendorff.
I Sverige är vi generellt sett bra på att lämna förpackningar i sina rätta flöden och på så sätt se till att materialen återvinns på avsett sätt. Omkring 85 procent av alla pantförpackningar i landet pantas. Under 2017 sparade insamlingen via pantsystemet i storleksordningen 150 000 ton koldioxid.
– Det är nästan dubbelt så mycket koldioxidbesparing jämfört med om förpackningarna hade samlats in genom plast- eller metallinsamlingen och mer än tre gånger så mycket som om de slängts i hushållssoporna och bränts i ett värmekraftverk. Om alla pantförpackningar skulle pantas maximerar vi miljönyttan av det cirkulära flödet, säger Sara Bergendorff.
Studien visar därmed hur viktigt det är för miljön och den globala uppvärmningen att konsumenter väljer att lämna de tomma burkarna och flaskorna i det system som är avsett för de här förpackningarna, alltså att panta dem. I genomsnitt ger varje insamlad burk och PET-flaska en koldioxidbesparing på cirka 80 gram (beräknat som koldioxidekvivalenter).
– Den visar också på miljönyttan av att lämna importburkar, dvs burkar utan pant, till pantsystemet eftersom de kan materialåtervinnas på samma sätt, säger Sara Bergendorff.
Insikter och förbättringsmöjligheter
LCA-studien ger också insikter kring vilka processer där det finns möjlighet att ytterligare minska miljöpåverkan. Det handlar bland annat om att öka andelen material till sluten materialåtervinning. Både genom att förbättra noggrannheten i sorteringen för att öka andelen ofärgad plast och att ytterligare öka incitamenten hos producenterna att välja material som kan användas i sluten materialåtervinning. Dessutom pekar studien på nyttan av att öka insamlingsgraden bland annat genom att utvidga pantsystemet.
– LCA-studien ger oss bekräftelse på att vi är på rätt väg inom flera viktiga områden. Vi håller just nu på att bygga om vår anläggning för att ytterligare förbättra sorteringen av våra plastfraktioner. Under en längre tid har vi också diskuterat ”design för återvinning” med våra producenter och importörer. Och sedan 2015 har vi utvidgat pantsystemet genom att möjliggöra för frivillig anslutning av saft- och juiceprodukter, avslutar Sara Bergendorff.
Artikeln är en del av vårt tema om Forskarnytt.