Dadelpalm testas för biokomposit
Forskare vid fyra internationella universitet har utvecklat ett biokompositmaterial där de använt fibrer från dadelpalm som biomassa.
Enligt teamet så kan det nya materialet användas för att producera hållbara, lätta applikationer till en låg kostnad för bil- och marinindustrin. Teamet utgöra av forskare från universitet i Portsmouth, universitetet i Cambridge, franska instiutet INRA samt universitetet Britanny South.
I sin studie har forskarna testat biokompositens mekaniska egenskaper och traditionella konstgjorda kompositer.
Hom Dhakal, som leder forskningsgruppen Advanced Materials and Manufacturing (AMM) vid universitetet i Portsmouth, säger sig se stora möjligheter att använda fibrer från dadelpalm för att utveckla hållbara och lätta biokompositer.
-Det hållbara materialet kan produceras med mindre energi än glas- och kolfibrer, är biologiskt nedbrytbara och därför lättare att återvinna, säger Dhakal.
Studien uppges vara en av de första som ger en omfattande bedömning av de förbättrade mekaniska egenskaperna hos dadelpalmfibrer för användning i kompositer.
Fibrer från dadelpalm är en av de mest tillgängliga naturliga fibrerna i Nordafrika och Mellanöstern. Träden producerar en stor mängd jordbruksavfall, som sedan bränns eller hamnar på deponi, vilket orsakar allvarliga miljöföroreningar samt förstörelse av viktiga markmikroorganismer. Den del av palmen som ofta används som fiber är manteln, vilken ofta gör sönder när frukten beskärs.
-Den utmaning vi nu står inför är att få konsekventa och tillförlitliga egenskaper på fibern. Och det tar lång tid att övertyga människor att använda en ny typ av material, som naturfiberförstärkta kompositer för icke-strukturella och strukturella tillämpningar, säger han.
-Att möta dessa utmaningar kräver ytterligare forskning och innovation mellan akademiska institutioner och industri.
Redan idag arbetar Hom Dhakal och hans team i nära samarbete med industrin för att testa styrkan och genomförbarheten av hållbara material, som dadelpalm, lin, hampa och jutefibrer.
Källa: University of Portsmouth
Artikeln är en del av vårt tema om Forskarnytt.