4

Bilder

Ludvig Landen, utvecklingschef på NSR. Bild: Peter Olofsson

Av Peter Olofsson den 5 april 2022 09:20

När anläggningen väl är igång kommer nordvästskåningarnas trädgårdsavfall att bli till biokol, som sedan kommer tillbaka till staden i form av olika jordblandningar. Men inte bara det, man satsar också på att skapa ett kompetenscentrum för biokol inom ramen för projektet.

Bakgrunden till satsningen på en biokolsanläggning står att finna i Helsingborgs Stads klimatengagemang.

- Staden har jobbat strategiskt med klimatfrågan ganska länge och bland annat tagit fram den så kallade ”Klimat- och Energiplanen” som ska genomsyra all planering, i staden och dess verksamheter och bolag. I och med detta var Helsingborgs Stad ganska tidigt ute med att använda så kallade ”skelettjordar”, i samband med storrenoveringen av Drottninggatan mitt i staden. Det var en ganska stor avsättning i ett enskilt projekt, berättar Ludvig Landen, utvecklingschef på NSR.

Vad är då skelettjord?

- Det kan vara kolmakadam, i princip en strukturjord som håller för att köra på och som man kan asfaltera på. I princip är det makadam med biokol emellan och detta utgör en gynnsam miljö för trädens rötter som får lättare att ta upp vatten, syre och näring. Kolet i sig är bra på att binda till sig näring. Konceptet utvecklades från början av Stockholms Stad, och stora delar av avsättningen för biokol har gått till sådana applikationer. Ur detta har sedan kommit ett intresse från odlingsnäringen och man kan säga att det är därför som Sverige ligger ganska långt framme när det gäller användning av biokol, säger Ludvig Landen.

Inom NSR har man kört lite olika utvecklingsprojekt kring det här med biokol.

- I samband med att man skulle använda biokol i staden hade vi en dialog med Miljöförvaltningen kring kolets innehåll, något som ledde till ett forskningsprojekt tillsammans med Statens geotekniska institut (SIG) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bland andra. Det gällde då använda biokol för att stabilisera föroreningar i jordar. Eftersom våra ägare var en relativt stor förbrukare och det fanns många områden under utveckling med lovande resultat, sökte och fick vi medel från Klimatklivet och efter det togs investeringsbeslut för den nu aktuella anläggningen, fortsätter Ludvig Landen.

Efter det har det varit en process som inneburit både utveckling och förändringar.

-  Materialet in är ett exempel. Trädgårdsavfall från hushållen har visat sig kräva en del förbehandling för att det ska bli en bra råvara i slutänden. Så det har vi utvecklat under tiden. Sedan har det tillkommit ett samarbete med lokala energibolaget Öresundskraft som kommer att innebära att värme från processen kommer att bli fjärrvärme. Inledningsvis var tanken att använda värmeavsättningen internt i anläggningen, säger Ludvig Landen och fortsätter:

- Processen i sig genererar ca 15 GWh överskottsvärme motsvarande 1000 villors värmebehov. För att torka materialet använder vi ca 4 GWh av dessa och resten distribueras via det lokala fjärrvärmenätet. Filborna är en av Sveriges största före detta deponier av hushållsavfall och sedan länge tar man här hand om deponigasen. Vid sidan av biokolssatsningen finns en investering som går ut på att göra om gasen till värme och el och den senare kommer att användas i processen för biokolanläggningen. Värmedelen kommer att bli fjärrvärme den också. Så man kan faktiskt säga att helsingborgarnas avfall sedan 50-talet och framåt kommer att bidra till framställning av gröna gatumiljöer i centrum, konstaterar Ludvig Landen.

Processen för biokol kan kort beskrivas så att CO2 från atmosfären tas upp av växterna som blir trädgårdsavfall.

- Dessa krossas när de kommer till NSR och går sedan in i en torkningsprocess och därefter ytterligare en krossningsprocess. Det är förbehandlingen. Efter det går materialet till pyrolys som ger två strömmar: kol och gas. Den senare förbränns och blir värme som dels används i processen och dels blir fjärrvärme. Det blir en lokal kolsänka där hälften av kolet som kommer in blir värme och hälften blir biokol som gör att det växer bättre i de miljöer där biokolet sedan används, berättar Ludvig Landen och fortsätter:

- Vi har valt en kontrollerad process. Det finns många pyrolysprocesser att välja mellan och den vi valt är en eluppvärmd skruv kan man säga. Den kan styras väldigt noga med avseende på uppehållstid och temperatur. Genom att styra processen på olika sätt kan man ge kolet olika egenskaper. Lägre temperatur i pyrolysen ger ett mer vattenhållande kol, medan högre temperatur gör kolet mer hydrofobt, alltså vattenavstötande. Vi kan alltså styra vilka kvaliteter vi vill få fram och det är en form av framtidssäkring kan man säga. Marknaden är ju väldigt ung och vi vill ju ha möjlighet att utveckla och framställa högspecialiserade produkter.

Trädgårdsavfallet som kommer in till avfallsanläggningen består av fraktionerna ris och grenar respektive löv och gräs.

- Ca 7000 ton ris och grenar och ca 20 000 ton löv och gräs tar vi emot varje år. Löv och gräs komposteras, medan ris och grenar krossas för att idag bli fjärrvärme. Så biokolsanläggningen kommer att få en input på ca 7000 ton, varav 3000 ton utgörs av vatten som torkas bort. 4000 ton kommer alltså att gå igenom pyrolysprocessen  och av det blir resultatet1500 ton biokol.

Flera anläggningar för biokolsframställning är på gång i Sverige de närmaste åren.

- Idag importeras biokol och det är en ung, växande marknad. Vi räknar med att våra ägarkommuner ska köpa ungefär en tredjedel av produktionen. Sedan vill vi tillföra marknaden en tredjedel och resten vill vi ska användas inom nya marknadsområden eller för att utveckla nya produkter tillsammans med andra aktörer. Det finns många områden där det sker produktutveckling kring biokol. Till exempel tittas det i flera projekt på att göra betong klimatneutral genom att addera upp till 15 volymprocent biokol, säger Ludvig Landen och tillägger att huvudfokus för NSRs biokolsproduktion blir mot odlingsapplikationer.

Investeringen omfattar totalt 47 miljoner kronor. 25 av dessa rör pyrolysprocessen medan resten utgörs av byggnader, anslutningen till fjärrvärmeproduktionen och lite annat. Klimatklivet bidrar med ca 12,6 miljoner kronor.

I samband med uppförandet av biokolsanläggningen så skapar NSR också ett kompetenscenter för biokol.

- Det ska bli en kombination av utbildningscenter med en utställning, men också forskning och praktiska försök. Tanken är att vi ska ha en pyrolysmaskin modell mindre för att göra tester med och identifiera egenskaperna i många olika typer av material, säger Landen och tillägger att centret ska vara öppet också för andra aktörer.

- Vi vill knyta samman ett nätverk med aktörer som tillverkare, användare, ja hela kedjan för biokol. Vi kommer att erbjuda ytor för försök och tester för utveckling av kolet som produkt, men också för produkter med biokol i, avslutar Ludvig Landen.