Hallå där, Mattias Philipsson!
Hallå där Mattias Philipsson, vd för Svensk Plaståtervinning AB. Nästa år ska Site Zero invigas – en miljardsatsning på återvinning av plastförpackningar. Hur ni ligger till i tidsplanen och är invigningsdatum spikat?
Trots oron i vår omvärld håller vi tidplanen riktigt bra tack vare ett fantastiskt projektteam. Efter årsskiftet inleder vi provperioden som kommer hålla på till sommaren, och invigningen är planerad till hösten. Då ska vi verkligen fira att Sverige har blivit världsledande på plaståtervinning tack vare Site Zero.
Kommer Site Zero att ha kapacitet att ta emot alla plastförpackningar som sätts på den svenska marknaden? Kommer den till och med att kunna sortera andra länders plastförpackningar?
Site Zero är i första hand dimensionerad för att kunna ta emot alla insamlade hushållsförpackningar i Sverige, men vi får också många förfrågningar från andra länder. Har vi kapacitet över kommer vi erbjuda den på en internationell marknad.
För de som inte vet, kan du förklara vad Site Zero är?
Site Zero blir världens största plaståtervinningsanläggning med en kapacitet på 200 000 ton per år. Vi kommer sortera ut 10 sorters plaster, jämfört med dagens 3-4, för mekanisk återvinning. Dessutom planerar vi att som första anläggning avskilja svåra laminat och återvinna dem kemiskt tillsammans med Borealis.
Site Zero är ett högteknologiskt monster som i realtid optimerar sorteringsprocessen beroende på vilket material vi tar in. När vi sorterar flera miljarder plastförpackningar, 1000 stycken per sekund, kan vi lagra, analysera och paketera unika data som vi sedan kan dela med våra kunder.
För att minimera vår klimatpåverkan skickar vi våra restprodukter till förbränning med CCS-teknologi i Norge och producerar själva stora delar av vårt energibehov med solceller på vårt tak. Med Site Zero skapar vi förutsättningar för att göra plasten till en del av den cirkulära ekonomin, utan negativ klimatpåverkan.
Vad ser du personligen som den största utmaningen med att nå de höga återvinningsmålen för plastförpackningar?
Återvinningsmål eller återvinningsgrader har inget värde om vi inte börjar ställa krav på hur vi återvinner. Om varje plasttyp sorteras och återvinns separat kan vi undvika både förbränning och behovet av fossil jungfrulig råvara. Det är också enda sättet att förse marknaden med högkvalitativ återvunnen plastråvara som kommer krävas för att till exempel uppfylla kvotplikten för plastförpackningar.
Tyvärr ställer inte lagen några krav på hur vi återvinner plasten vilket leder till att återvinnare ofta väljer den enklaste och billigaste återvinningsmetoden. Billigast är att strunta i sortering och blanda plasten till lågkvalitativa granulat för tillverkning av till exempel parkbänkar eller järnvägsslipers, så kallad downcycling. Sådan återvinning har ofta inget värde, varken ur ett klimat- eller resursperspektiv. Lagen måste därför skärpas.
Om du fick önska dig något just nu som kunde underlätta eller påskynda en högre återvinning av plastförpackningar – vad skulle det vara?
Konsumenterna måste bli bättre på att källsortera sina förpackningar, om de slängs i hushållsavfallet får jag aldrig chansen att återvinna dem. Producenterna måste bli bättre på att designa förpackningarna för återvinning, om de gör det sparar de både pengar och sänker sin klimatpåverkan drastiskt.
Du har tidigare medverkat på konferensen Pack & Plast. Vad tycker du om konferensen?
Jag tycker om att träffa kunder och kollegor och Pack & Plast är ju ett utmärkt tillfälle! Jag är tacksam för att jag får medverka.
Vill du anmäla dig? Gå in på packoplast.se och försäkra dig om en plats redan idag. Där ser du också alla andra talare som medverkar.