Förpackningsavgiften kan vara ett minne blott
62 personer fyllde den 9 oktober teatersalen på Dunkers Kulturhus i Helsingborg då Recycling tillsammans med Tysk-Svenska Handelskammren arrangerade Recyclingdagen.
- Vi kommer sluta med att betala förpackningsavgift för wellpapp i juni 2004, sa Thomas Svaton, vd för Svensk Dagligvaruhandel, under konferensen Recyclingdagen i Helsingborg den 9 oktober. Det går alldeles utmärkt att generellt sänka förpackningsavgiften med bättre management. Vår vision är att förpackningsavgiften inom några år bara är ett minne blott för några förpackningsfraktioner.
Thomas Svaton anser att det är viktigt att kommersialisera återvinningen och att det finns en stor potential för materialåtervinningen. Som exempel nämner Thomas den tyske stormarknaden Lidl, som nyss etablerat sig i Sverige.
- Lidl ingår inte i REPA, istället balar de sitt returwellavfall och skeppar det tillbaka till Tyskland, där det hamnar på tyska bruk för återvinning. Svenska bruk går miste om returmaterial och förpackningsavgiften för returwellen går tillbaka till Tyskland.
Han fortsätter:
- Den totala insamlingskostnaden för förpackningar och tidningar från hushåll och företag överstiger 900 mijoner kronor varje år, vi tror att det går att sänka dessa kostnader med effektivare insamlingssystem, säger Svaton.
Pengar som minte används på rätt sätt anser Thomas Svaton.
- Förpackningsavgiften för företagsemballage överstiger den faktiska insamlingskostnaden, merparten används till att subventionera hushållsinsamlingen, något som inte förekommer i andra europeiska länder. Det är helt fel väg att gå. Det finns stora pengar att spara inom återvinningen. Det är viktigt att visa att viljan finns att förenkla och göra systemet bättre, menar han. Vi måste gå från materialfokus till logistikfokus och omstrukturera framförallt hushållsinsamlingen, sade Svaton.
Tetra Paks miljöchef Agneta Melin inledde talandet med att tala om förpackningar och framtiden.
- Vi ser allt mer att konsumenterna vill ha återförslutbara förpackningar, sa hon. Dessutom berättade hon att gapet har minskat, det vill säga, olika material är inte olika miljöanpassade för konsumenternas val av förpackning.
Lars Tolgén från kretsloppsföretaget Ragn-Sells berättade och filosoferade kring om ochisåfall när Sverige får en fungerande avfallsbörs.
- Först och främst måste det finns en efterfrågan på produkter med definierad kvalité,sa han. Dessutom måste det finnas en viss form av garantivolym, och en riskminimering. På Ragn-Sells egen råvarubörs finns omkring 160 olika material.Tolgén menar att om man ska få en fungerande avfallsbörs krävs likviditet, definierad kvalité på avfallet och aktörer som är intresserade av att investera och placera sina restprodukter på börsen.
- Jag tror att ett psykologiskt hinder mot en avfallsbörs är om man verkligen kan tänka sig att köpa avfall till sin produktion. Ofta förespråkar man produktion med återvunnen råvara, men hos någon annan än sin egen verksamhet. Kanske ska vi ändra avfallsuttrycket till ”uttjänta varor inte lämpliga för sitt ursprungliga syfte”. Vi behöver också en stark forskning kring detta.
Det kan vara svårt att hitta ett passande återvinningssystem om man uppfunnit en förpackning av ett speciellt material, såsom krita. Om detta talade Bengt Malmberg, Key Account Manager, på RKW i Helsingborg.
- Ett nytt material kan skapa problem i befintliga återvinningssystem. Dessutom tycker återvinningsorganisationerna att det är för små kvantiteter för att införa ett helt nytt system för återvinning.
Recyclingdagen hade ett europeiskt perspektiv och därför hade vi bjudit in representanter från Tyskland, Österrike och Frankrike. Dessutom redogjorde Pro Europé för sitt arbete med Gröna Punkten. Joachim Quoden, från Pro Europé:
- Vårt arbete med Gröna Punkten fortsätter alltjämt. Vi följer EU:s nya lagar och de kommande avfallsförordningarna samt trenderna inom avfallshanteringen. Hittills har vi 20 länder som har licens för att använda Gröna Punkten.
Ellen Hitschler från tyska insamlingsorganisationen DSD, Duales System Deutschland, berättade om Tysklands avfallshantering.
- Vi var egentligen det första landet i Europa som började belysa avfallsproblematiken och sätta fokus på det. Nu finns det visserligen mycket kvar att göra. Inte minst på dryckesförpackningsområdet. Som ni säkert känner till är det lite oroligt på det tyska pantsystemsområdet.
Från Frankrikes återvinningsorganisation Eco-Emballages kom Jean-Pierre Barranger.
- I Frankrike har vi många små samhällen och orter som ska ha samma service som storstäderna. Men problemet med insamlingen är egentligen inte den franska landsbygden utan storstäderna. Där bor fler människor, vilket genererar mer avfall, men också olika grader av källsorteringsresultat, sa han.
I samband med konferensen arrangerades en miniutställning där bland andra Mobergs Processkontroll och REPA-registret ställde ut. En konferensdag med många åsikter, idéer och tankar, som med stor sannolikhet kan komma att återkomma redan nästa år, var till ända…för den här gången.
Martin Dyberg