Handel med utsläppsrätter kan bli en viktig miljöfråga för hela världen. Växthuseffekten är ett globalt problem och därför måste frågan om utsläppen av koldioxid lösas globalt. Den svenska utredningen är klar, men ännu återstår att fördela utsläppsrätterna mellan olika branscher och företag.
Utdelningsprinciperna bestäms i varje medlemsland, enligt riktlinjer från kommissionen. Det är bland annat fördelningen som ska finnas i den proposition som alla nu väntar på. Samtidigt är osäkerheten stor om hur direktivet påverkar industrin.
- Det kommer helt klart ha påverkan på företagens balansräkningar, säger FlexMex2-utredningens ordförande Kjell Jansson. Vi lägger fast reglerna för handeln och företagen söker tillstånd för utsläppsrätterna.
- Ett system för handel med utsläppsrätter innebär större utmaningar än alla tidigare miljöfrågor. Flera analyser har gjorts som visar att ett handelssystem kan få mycket stor påverkan på elpriset, säger Bo Nelson, från Vattenfall. Även med försiktiga antaganden handlar det om en märkbar påverkan, åtskilliga öre per kWh el.
Utsläppsrätterna kommer att delas ut gratis, men ännu är det inte klart på vilket sätt och hur stor del av utsläppsrätterna som tilldelas den svenska industrin. Men enligt Kyotoprotokollet skulle Sverige, även om det inte är något som regeringen strävar efter, kunna höja (?!) sina utsläpp med fyra procent. Regering och riksdag har dock beslutat att det svenska målet istället ska vara en minskning med fyra procent.
- Handeln med utsläppsrätter ger företag med låga utsläpp möjlighet att växa eftersom de kan sälja en stor del av sina utsläppsrätter till andra aktörer, säger Håkan Murby, vd Jernkontoret. Specifika utsläppsrätter gynnar den miljöeffektiva stålindustrin. De som har lägst utsläpp blir ”riktkarlar”.
Utsläppsrättshandeln ligger i linje med Kyotoprotokollets intentioner om att varje land ska sänka sina klimatpåverkande utsläpp.
- Vi måste vidta åtgärder mot det största miljöhotet som människan någonsin åstadkommit. Eftersom det är ett globalt problem måste vi lösa det här globalt, menar Erik Larsson, från Svensk Fjärrvärme. Nu gäller det att skapa ett effektivt handelssystem, där vi måste satsa på de mest kostnadseffektiva åtgärderna först. Dessutom måste koldioxidskatten bort. Vi kan inte ha två liknande styrmedel, det slår för hårt mot industrin.
Det finns en del organisatoriska frågor som måste lösas innan handelssystemet kan införas.Systemet med sin marknadslösning skiljer sig från miljöbalkens regelsystem, man måste pröva tillstånd, bereda ansökningar (Naturvårdsverket i samråd med Energimyndigheten och NUTEK), dessutom måste information gå ut till verksamhetsutövare och allmänhet.
Uträkningen i Kjell Janssons utredning är baserad på historiska bränslevärden från 1998-2001.
- Den valda tidsperioden, 98-01, är inte representativ – vi måste vara mer långsiktiga. De utvalda åren var väldigt varma och våta vilket ger för få utsläppsrätter till energiproducenterna ett normalår, menar Erik Larsson.
- Tilldelningen baserat på historiska utsläpp kan leda fel, varnar Murby. Det kan skada konkurrensen mellan stålindustrierna. Dessutom straffar utsläppsrätterna baserade på historiska utsläpp dem som har miljöinvesterat och omöjliggör för miljöeffektiva företag att växa. Det motsvarar heller inte Kyotoprotokollets intentioner. Istället borde man fastställa medelvärdet för utsläpp från stålverk inom EU.