Nya lösningar krävs för avloppsslam
Allt färre kommunala reningsverk kommer troligtvis att vilja ta hand om slam från slamavskiljare i enskilda avlopp, eftersom det slammet innehåller för lite fosfor i förhållande till tungmetaller. JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik har därför startat ett arbete för att utveckla metoder för insamling och behandling av slamavskiljarslam.
- Slammet från slamavskiljare i till exempel trekammarbrunnar har ett för lågt näringsinnehåll i förhållande till tungmetaller som kadmium. Det kan leda till att avloppsreningsverken inte kan uppfylla Revaqs krav på det slam som sedan lämnar reningsverket - åtminstone om reningsverket är mindre och tar emot relativt mycket slam från enskilda avlopp, säger Elin Elmefors, projektledare på JTI.
Idag finns det inte så många alternativ till behandling av slamavskiljarslammet på avloppsreningsverk. Och det innebär en risk, menar hon:
- Om inte reningsverken tar emot det, är risken stor att slammet hamnar i gödselbrunnar hos lantbrukare och sprids ohygieniserat på åkrarna. Det skulle skada förtroendet för användning av avfall från enskilda avlopp och av slam från reningsverken, säger Elin Elmefors.
Tillsammans med organisationen Svenskt Vatten, Revaq-sekretariatet, Växjö kommun, Karlstad kommun och Gästrike Återvinnare, har hon bland annat intervjuat företrädare för 30 kommuner för att skapa en bild av situationen och hur kommunerna kommer att agera i slamfrågan.
- Vi vill bilda en arbetsgrupp som kan driva arbetet med att förbättra hanteringen av slam från enskilda avlopp, och vi ser ett behov av att få igång bättre samarbete internt i kommunerna, säger Elin Elmefors.
Slamproblemet förvärras nämligen av att hanteringen och ansvaret i kommunerna för slamhanteringen är fördelad på flera olika kontor och politiska nämnder.
En rekommendation från projektgruppen till kommunerna är att verka för att andelen slamavskiljare/trekammarbrunnar minskar och uppmuntra fler ägare till enskilda avlopp att satsa på slutna tankar.
- I de slutna tankarna finns all näring kvar, vilket ökar möjligheten att reningsverken kan ta emot innehållet, säger Elin Elmefors.
När det gäller att omhänderta slam från slamavskiljare rekommenderar projektgruppen avvattning. Men hur det fasta avvattnade slammet ska användas och om avloppsreningsverken kan ta emot vattnet från avvattningen, är en fråga som behöver utredas vidare.
Människor har i alla tider använt rester från fekalier och urin som gödningsmedel i odlingar. Men den ökande användningen av kemikalier och tungmetaller i samhället, gör att alltmer oönskade ämnen hamnar i toalettavfallet. Om man dessutom spolar ner fel saker i toaletten, bidrar man till att toalettavfallet blir oanvändbart som gödningsmedel.
Alla kan vi påverka slamkvaliteten "uppströms", och Elin Elmefors uppmanar därför:
- Släng ingenting annat i toaletten än det toalettpapper du behöver använda när du har uträttat dina behov!