Gruvavfall innebär ekonomiska risker för staten
Gruvavfall står för en mycket stor del av avfallet i Sverige och mängden ökar. Fel hanterat kan följden bli långsiktiga miljöproblem. Gruvbolagen ska ställa ekonomiska säkerheter så att gruvavfallet kan efterbehandlas även om bolagen går i konkurs. Men brister i dagens system gör att det finns en risk att staten får ta stora kostnader för efterbehandling av gruvavfall.
De ekonomiska säkerheterna som gruvbolagen har ställt uppgår idag till 2,7 miljarder kronor. Riksrevisionens granskning visar att systemet med ekonomiska säkerheter inte minimerar de ekonomiska riskerna för staten.
Om inte miljöfarligt gruvavfall efterbehandlas kan det skapas stora miljöproblem när surt och metallhaltigt lakvatten hamnar i naturen. Miljökonsekvenserna är i många fall inte tidsbegränsade. Att beräkna kostnaderna för efterbehandling av gruvavfallet och därmed säkerheternas storlek är svårt. Om säkerheterna är för lågt beräknade kan staten tvingas träda in och finansiera efterbehandlingen av avfallet. Två exempel där de avsatta säkerheterna inte räckt till är de mindre och nu nedlagda gruvorna Blaiken och Svärtträsk, där statens sammanlagda utgifter kan komma att uppgå till mellan cirka 280 och 380 miljoner kronor.
Gruvbolagen betalar in avgifter för länsstyrelsernas tillsyn över gruvverksamheten. Riksrevisionens beräkningar visar att kostnaderna för miljötillsynen översteg intäkterna från avgifterna med 3,7 miljoner kronor för 2014. Det saknas därför full kostnadstäckning för verksamheten.
- Det uppkommer mycket gruvavfall i Sverige och en stor del av detta är miljöfarligt. Det är därför viktigt att systemet fungerar så att pengar finns avsatta för att ta hand om avfallet så att inte skattebetalarna drabbas av kostnaden, säger riksrevisor Ulf Bengtsson.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att utreda en långsiktig branschfinansiering av efterbehandling, kontroll och tillsyn av nedlagda gruvor när beslutade ekonomiska säkerheter inte räcker till. Regeringen bör också överväga att ändra lagstiftningen så att gruvverksamhet inte kan påbörjas utan att den ekonomiska säkerheten har godkänts. Dessutom bör regeringen se över om prövningen av en mineralfyndighets potential för en ekonomiskt lönsam gruvverksamhet ska omfatta även kostnader för gruvavfallet.
Det finns 14 aktiva gruvor i Sverige. Sveriges geologiska undersökning, SGU (med enheten Bergsstaten), Naturvårdsverket, mark- och miljödomstolen och länsstyrelsen är inblandade i processen att starta en gruva samt i tillsynen över gruvverksamhet och ekonomiska säkerheter. Gruvavfallet står för drygt 80 procent av det avfall som uppkommer totalt sett i Sverige. Sedan slutet av 1980-talet har mängden gruvavfall nästan tredubblats till cirka 120 miljoner ton år 2014. Ökningen har varit särskilt kraftig under åren 2009–2014.