23948sdkhjf

Återvinningens klimatnytta i ny rapport

Materialåtervinning ger lägre utsläpp än produktion av ny råvara och lägre utsläpp än förbränning, det visar de resultat (för alla material) som undersökts i ett forskningsprojekt vid Högskolan i Gävle och Danmarks Tekniska Universitet.
I forskningsprojektet, som branschorganisationen Återvinningsindustrierna delfinansierat, har genomsnittliga utsläpp av växthusgaser från materialåtervinning sammanställts, både jämfört med produktion från nyråvara och med förbränning av avfall. De materialslag som jämförs är glas, aluminium, stål, plast, papper och kartong samt organiskt avfall till kompostering respektive till rötning. Fler material kunde inte inkluderas i studien då det råder brist på data. Resultaten baseras på litteraturgranskningar av vetenskapliga artiklar och rapporter från myndigheter och branschorganisationer. De visar att materialåtervinning ger lägre utsläpp av växthusgaser än produktion med nya råvaror och ger även lägre utsläpp än förbränning av avfall.

I rapporten jämförs utsläpp av växthusgaser vid materialåtervinningen med produktionen av ny råvara. Resultaten visar att utsläppen från materialåtervinning är lägre för alla de materialslag som jämförs. För exempelvis aluminium är utsläppen 96 procent lägre om återvunnet material används än för produktion av ny råvara. Klimatnyttan för aluminium beräknas genom att skillnaden i växthusgasutsläpp per kg material (10,6) multipliceras med den mängd material som hanteras ( i kg). För alla siffror och materialslag: www.recycling.se

Vidare redovisas även utsläpp av växthusgaser för när avfall går till materialåtervinning jämfört med till förbränning. För att de två alternativen ska vara jämförbara har ett bredare systemperspektiv tillämpats där båda alternativen ger lika mycket råvaror och energi. Resultaten visar att utsläppen från återvinningsalternativet är lägre för alla de material som jämförts. För exempelvis plast och organiskt material till rötning är utsläppen mer än 50 procent lägre vid materialåtervinning jämfört med förbränninsgalternativet. För att räkna ut klimatnyttan för plast multipliceras skillnaden i växthusgasutsläpp per kg material (2,7) med den mängd material som hanteras (i kg). Det är viktigt att betona, skriver man i pressmeddelandet, att det endast är en återvinningsloop som har beräknats för varje material.

Resultaten kan användas för att visa klimatnyttan med materialåtervinning i Norge, Danmark och Sverige idag. Datan kan användas av företag för att kunna räkna fram klimatnyttan med återvinning av olika material. Ska resultaten användas som underlag för framtida beslut behöver dock hänsyn tas till specifika situationer och skiftande förutsättningar. Det ska också tilläggas att det finna andra faktorer än klimatpåverkan som har betydelse, exempelvis energi och resurser, samt andra typer av miljöpåverkan som övergödning och spridning av farliga ämnen.

Forskningsrapporten "Climate Benefits of Material Recycling Inventory of Average Greenhouse Gas Emissions for Denmark, Norway and Sweden" kan läsas i sin helhet på Återvinningsindustriernas hemsida: www.recycling.se

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.047