Viktigt med helhetsgrepp kring förorenade områden och explosiva ämnen
Riksrevisionen har i rapporten "Statens förorenade områden", som släpptes i oktober i år, granskat regeringens och berörda myndigheters hantering av föroreningar eller oexploderad ammunition som orsakats av staten och kan medföra risk för människor och miljö.
_ Det är för viktigt för att inte göra rätt, säger Fredrik Johnsson. Rapporten bidrar till att uppmärksamma ett både långsiktigt och ekonomiskt kostsamt problem för svenska samhället, men det finns fundamentala aspekter som inte omfattas av granskningen, till exempel dumpad ammunition i sjöar och vattendrag, vissa säkerhetsaspekter och vad som utgör en acceptabel risk i det svenska samhället.
Försvarshögskolan har tidigare uppmärksammat problemet och sedan årsskiftet bedriver högskolan forskning i samarbete med Lunds universitet. Forskningen fokuserar på problematiken med att hantera explosiva kvarlämningar utifrån ett svenskt samhällsperspektiv, och har som målsättning att bidra till utvecklingen av en riskhanteringsmodell för att kunna bedöma risker och föreslå hållbara åtgärder. Frågor som ska besvaras är:
* Vad är en acceptabel risk från explosiva kvarlämningar i Sverige?
* Hur kan risker från explosiva kvarlämningar analyseras?
* Hur medvetandegöra och kommunicera risker från explosiva kvarlämningar?
- Flera av de utmaningar som Riksrevisionen identifierar i sin rapport är redan uppmärksammade. Dessvärre saknas idag en ändamålsenlig kunskapsbas att utgå ifrån och det behövs för att säkerställa en hållbar grund för beslutsfattande, säger Johnsson.
Internationellt samarbete för att skapa denna kunskapsbas är helt avgörande, menar man i rapporten. Flera länder har erfarenheter från hantering av liknande problem med explosiva kvarlämningar och vi har mycket att lära från dem. USA har stängt över 1000 militära baser vilket bland annat krävt röjning/sanering av explosiva kvarlämningar. Storbritannien, Tyskland med flera hanterar dagligen explosiva kvarlämningar efter andra världskriget och Norge har genomfört stora saneringsprojekt av explosiva kvarlämningar. Försvarshögskolan har etablerat ett nätverk med ett tiotal länder i syfte att sprida kunskaper och erfarenheter.
- Förhoppningen är att andras lärdomar kan ligga till grund för en svensk modell och att vi slipper uppfinna hjulet själva. Till detta adderas sedan forskningen som bygger på de förhållanden som är unika för Sverige, menar Johnsson.
Riksrevisionens rapport har nu överlämnats till regeringskansliet som tillsammans med berörda departement ska utarbeta en åtgärdsplan som kommer att läggas fram för riksdagen inom fyra månader.
- Fyra månader är kort tid och problemet med explosiva kvarlämningar är komplext och något som vi kommer att behöva leva med under generationer. Det är därför ytterst viktigt att de steg som nu tas är långsiktiga och något vi kan leva med i framtiden, säger Fredrik Johnsson.