Riksdagen antog klimatpolitiskt ramverk
Klimatlagen och nya klimatmål ska ge Sverige en ambitiös, långsiktig och stabil klimatpolitik. Klimatlagen träder i kraft 1 januari 2018.
Regeringen överlämnade den 14 mars en proposition om ett klimatpolitiskt ramverk bestående av nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Syftet är att skapa ordning och reda i klimatpolitiken. Ramverket baseras på förra årets överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen.
– Alla länder behöver aktivt visa hur de tar ansvar för klimatfrågan. Dagens beslut visar att Sverige ska fortsätta vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets ambitiösa målsättningar. Klimatet kan inte vänta. Klimatlagen är den viktigaste reformen som vår generations politiker genomför för våra barn och barnbarn, säger klimatminister Isabella Lövin i ett pressmeddelande.
Klimatlagen innehåller bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Regeringen ska i budgetpropositionen varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen och ta fram en klimathandlingsplan för varje mandatperiod. Det innebär att varje regering har en skyldighet att redovisa hur man arbetar för att nå klimatmålen. Den första klimatredovisningen kommer att presenteras under hösten 2018, och den första handlingsplanen under 2019.
Som ett nytt långsiktigt klimatmål ska Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Riksdagen har även antagit nya etappmål till år 2030 och 2040.
Regeringen har påbörjat arbete med att etablera ett klimatpolitiskt råd som ska bistå regeringen med en oberoende utvärdering av hur den samlade politik som regeringen lägger fram är förenlig med klimatmålen. Rådet ska vara på plats inför att klimatlagen träder i kraft 1 januari 2018.
Bakgrund:
Det klimatpolitiska ramverket bygger på Miljömålsberedningens överenskommelse som presenterades i två delbetänkanden under 2016. Bakom överenskommelsen står Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, samt i vissa delar även Vänsterpartiet.