23948sdkhjf

Unikt system för matavfall

H+ kallas det största stadsförnyelseprojektet i Helsingborg i modern tid. Fram till 2035 ska det gamla hamn- och industriområdet utvecklas till blandad stad och ge plats för fyra stadsdelar. Först ut är den nya stadsdelen Oceanhamnen, där ett unikt matavfalls- och avloppssystem kommer att tas i drift.

De nya fastigheterna kommer att anslutas till tre olika rör; ett vakuumrör för toaletter, ett avloppsrör för bad, disk och tvätt och ett rör för kvarnat matavfall. Recycling har träffat Joakim Andreini på Matavfallssystem AB, ett av flera företag som deltar i utvecklingen av systemet och som kommer att leverera en del av matavfallskvarnarna.

- Egentligen handlar det här inte om ny teknik, i meningen nyutvecklade produkter, utan det som görs här är att känd teknik sätts samman på ett tidigare icke provat sätt, konstaterar han.

 Dålig kunskap

Andreini har varit länge i branschen och kan konstatera att kunskapen om avfallskvarnar i byggbranschen generellt sett är dålig.

- Det finns mycket okunskap. När det började bli kommersiellt med kvarnar på marknaden, för tio år sedan, så verkar det ha varit många som nog fann det enklare att säga nej än ja, för då riskerade man i alla fall inte att göra något fel. Vi har ca 300 kommuner i Sverige och diplomatiskt kan man säga att kunskapsnivån är blandad…. I rättvisans namn ska vi väl konstatera att även förutsättningarna för att kunna ta hand om matavfall i avloppet är olika. Men, i de flesta städer idag så har man idag oftast någon typ av biogasanläggning som kan processa detta. Generellt sett är det oproblematiskt att avskilja matavfallet från en kvarn också i ett system som inte separerar, utan där det går i det vanliga avloppsnätet. Det funkar sedan fint att stoppa in detta i en biogaskammare.

 Framåtblickande

I Helsingborg har man tagit chansen att verkligen blicka framåt. Förutsättningarna blir annorlunda när man bygger en ny stadsdel. Den ligger dessutom granne med stadens reningsverk.

- Det är optimalt! Man slänger ett äpple i avfallskvarnen och en timme senare är det på väg att bli biogas… Snabbare än så lär det aldrig gå, konstaterar Andreini.

Alla system för insamling av matavfall, oavsett om det är kvarnar, påsar eller något annat, har sina för- och nackdelar. Det ska man inte glömma bort, betonar Joakim Andreini.

- Den här lösningen som Helsingborg tagit fram, där är det svårt att se något annat som skulle vara mer optimalt. Flödena sorteras ut, men de kan blandas senare om man skulle se ett behov av det. Avfallskvarnen är kopplad till separat rör så att man bara ska få rent matavfall, utan annan inblandning. Vatten behövs som transportmedel i rören, men det ska inte vara för mycket. Genom att hålla matavfallet rent så kan slammet sedan användas också på odlingar som uppfyller KRAV-reglerna, säger Joakim Andreini.

 Annorlunda kvarnsystem

Att använda avfallskvarn för att ta hand om matavfall kan göras på ett antal olika sätt.

- I ena änden av skalan finns en kvarn i diskhon och så går avfallet i avloppsflödet till reningsverket där det separeras av och blir biogas. Så är det i Stockholm nu, där man sedan ett antal år släppt kvarninstallationer fritt. Ca 13 000 kvarnar finns i området och de står idag för ca 10 % av insamlingsvolymen, berättar Joakim Andreini.

Det system i Helsingborg som Matavfallssystem kommer att leverera till en del av lägenheterna kommer dock att fungera lite annorlunda.

- Man stoppar ner matavfallet i kvarnens malkammare och startar sedan kvarnen med locket. När kvarnen startas så släpps vatten på och den mal tills brukaren slår av. Då växlar kvarnen flöde och skickar avfallet i rätt avloppsrör. Sedan växlar den tillbaka till det ordinarie gråvattenflödet. Matavfallet samlas i källaren, i en pumpstation med holdingtank och när det är lagom mycket i behållaren så pumpas det ut till ledningsnätet för matavfall. Där tar stadens pumpsystem över och skickar det vidare till reningsverket.

 Sverige längst fram

I Sverige ligger vi längst fram i världen med denna typ av lösning.

- Systemet finns inte någon annanstans och folk kommer att åka hit långtifrån för att titta på detta i framtiden, det är jag säker på avslutar Joakim Andreini.

Peter Olofsson

 

Se videor om ”tre rör ut”-systemet:

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.109