Bara vart tredje storbolag cirkulärt
– Regeringen kan inte luta sig mot att näringslivet självmant går över till en cirkulär ekonomi, utan vare sig vägledning eller incitament. Om Sverige menar allvar med beslutet att ställa om till en cirkulär ekonomi så måste vi sätta nationella mål och ta fram handlingsplaner, annars riskerar vi att hamna efter i utvecklingen. I Holland och Finland har man insett fördelarna med att snabbt ställa om till cirkulär ekonomi och redan satt ambitiösa cirkulära nationella mål och tagit fram handlingsplaner för att nå de uppsatta målen, säger Elin Bergman, ordförande för nätverket Cradlenet.
Kartläggningen av de svenska storbolagen har genomförts genom djupintervjuer med i första hand hållbarhetschefer. Bolagen finns huvudsakligen i åtta branscher; tillverkningsbolag, tjänstebolag, teknikbolag, leverantör/distributör, fastighetsbolag, IT-bolag, finans-/investmentbolag, samt industri/ utvinningsbolag. Syftet har varit att utvärdera hur arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi ser ut, vilka hinder och möjligheter som finns på området, hur upphandlingsprocesserna ser ut och om bolagen har utarbetade mål för cirkulär ekonomi.
Undersökningen visar att 61 procent av de svarande storbolagen inte har satt upp konkreta mål för sitt arbete med cirkulär ekonomi. Som de fem främsta hindren för ökad cirkularitet anger bolagen lagstiftning, kvalitet och tillgång på återvunnet material, höga kostnader för icke-jungfruligt material, låg kunskap kring cirkulär ekonomi och bristande affärsmodeller.
– Det här är egentligen inga nya saker som kommer fram, det har varit samma hinder i många år, vilket ju visar tydligt att det är dags att på allvar börja jobba med dem. Kanske är det så att omställningen går långsamt för att de vinster som ses är lite för svåra att ta på i den dagliga verksamheten, säger Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Över hälften av de svarande bolagen ställer i dagsläget inte några krav på cirkulär ekonomi i upphandlingar och inköpsprocesser, visar undersökningen. Att företagen inte har specifika krav på återvunnen råvara tror Åsa Stenmarck är en av faktorerna till att det är svårt att hitta marknaden för framförallt återvunnen plast.
För att använda potentialen hos den cirkulära ekonomin och skala upp insatserna krävs större samverkan i våra värdecykler menar Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells.
– Undersökningen visar så tydligt att många företag inte har insett att förändringens vindar blåser och att de riskerar att se sin linjära affärsmodell försvinna inom bara några år. Förmågan att samarbeta istället för att konkurrera kommer att vara grunden för att kunna ta klivet över i kommande cirkulära affärsmodeller, säger han.