”Skatt på avfallsförbränning verkningslös”
Av 
Nu har vi till slut en regering på plats, och med den följer det så kallade januariavtalet mellan S, MP, C och L. Energiföretagen Sverige och Avfall Sverige ser positivt på avtalets skrivningar om en ambitiös klimatpolitik och satsningar på att utveckla en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi. Däremot är det förvånande att se ett förslag på en skatt på avfallsförbränning, vilket är ett steg i rakt motsatt riktning.
Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är de undertecknande skribenternas.
I debatten för en skatt på avfallsförbränning förs ofta argumentet om att öka återanvändning och materialåtervinning av produkter. Att detta inte fungerar visade sig tydligt när Sverige tidigare hade en sådan skatt, 2006-2010. Utvärderingen visade att den inte hade några mätbara positiva miljöeffekter utan i praktiken bara blev en pålaga för hushållen. Riksdagen beslutade därför att ta bort skatten 2010.
Ändå tillsattes 2016 en utredning som skulle utreda frågan igen. Den utmynnade i betänkandet ”Brännheta skatter! Bör avfallsförbränning och utsläpp av kväveoxider från energiproduktion beskattas?” (SOU 2017:83).
Även denna utredning kom fram till att en skatt på avfallsförbränning var en dålig idé eftersom den inte skulle ge de effekter som regeringen ville åstadkomma. Ändå skickades den på remiss i höstas. Remissyttrandena var med få undantag samstämmiga och avstyrkte förslaget. Bland dem som avstyrker finns samtliga relevanta myndigheter, som Energimyndigheten, Skatteverket, Konkurrensverket, Kommerskollegium och Naturvårdsverket, de flesta näringslivsorganisationerna och Sveriges Kommuner och Landsting.
De främsta argumenten mot en skatt är att den inte ger de miljö-, avfalls- eller energipolitiska effekter som efterfrågas. En skatt på förbränning av avfall är inte ett träffsäkert eller ett kostnadseffektivt styrmedel för att öka materialåtervinningen eftersom den införs i slutet av avfallsströmmen. Den påverkar inte beslut om produkternas design eller materialval, vilket är åtgärder som skulle kunna underlätta materialåtervinningen och ger heller inte incitament att sortera ut vissa material.
Skatteförslaget ligger inte i linje med den blocköverskridande energipolitiska överenskommelsens skrivningar om att ”en konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och minskad elanvändning i uppvärmningen är förutsättningar för att klara en förnybar el- och värmeförsörjning”. I praktiken blir det en fiskal konsumtionsskatt på fjärrvärme och innebär höga kostnader för anläggningsägarna. Förs den vidare till fjärrvärmekunderna riskerar man att de lämnar fjärrvärmen eftersom det råder hård konkurrens på värmemarknaden. Tar man ut den gentemot avfallslämnarna skulle det kunna ge effekt men inte på en internationell marknad, som avfallsmarknaden är. Avfallet skulle söka nya vägar och istället brännas ineffektivt utan energiåtervinning eller hamna på deponi, med utsläpp till både miljö och klimat som följd.
Vi anser att avfall i möjligaste mån ska förebyggas. Det avfall som ändå uppkommer i samhället ska hanteras enligt avfallshierarkin. I första hand återanvändas och materialåtervinnas, men där det inte är möjligt ska energin i avfallet återvinnas till el och värme. Att avfall skickas till energiåtervinning beror på misslyckanden högre upp i produktkedjan, från design och tillverkning till överkonsumtion, felsortering och dåliga insamlingssystem.
Vill regeringen nå de önskade effekterna bör den inte införa en skatt på avfallsförbränning, utan istället införa styrmedel som faktiskt påverkar produktion och konsumtion. Vi föreslår bland annat:• Utökat producentansvar som omfattar även andra produkter än främst förpackningar
• Utökat producentansvar som omfattar även andra produkter än främst förpackningar
• Incitament för tillverkarna att redan i design och utformning tänka cirkulärt, så att produkterna kan materialåtervinnas.
• Insatser som underlättar för konsumenterna att sortera för materialåtervinning och lämna det till insamling på ett enkelt sätt.
Så kan stegen tas mot en ännu mer cirkulär ekonomi!
Erik Thornström, ansvarig skatter och styrmedel, Energiföretagen Sverige
Klas Svensson, rådgivare energiåtervinning, Avfall Sverige
Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.