Livsmedel av sågspån.....
Jästbiomassa som avskiljts genom centrifugering. Om den ska användas i mat måste den först fraktioneras. Den röda färgen orsakas av karotenoider som jästen producerar – dessa ämnen är värdefulla och kan användas som antioxidanter i mat. Foto: Mikołaj Chmielarz
Enligt forskaren Volkmar Passoth, som är koordinator för projektet, innebär detta att forskningsteamet nu har möjlighet att testa sina idéer på allvar.
Tidigare har forskarna redan visat att cellulosa- och hemicellulosafraktionen av lignocellulosa kan omvandlas till olja som kan användas i fiskfoder eller för biodiesel produktion och har även tankar på att generera olja från ligninet, men nu har de som sagt siktet inställt på livsmedel.
Forskarna ska göra omvandlingen med hjälp av jästsvampar som kan lagra in stora mängder olja i cellerna.
– För att omvandla sågspån eller andra rester, till exempel grot, krävs först en förbehandling för att släppa fri sockret som är bunden i cellväggarna. Sådana processer har etablerats redan länge för till exempel producerandet av etanol från skogsråvaror. Därefter kommer vi att fermentera materialet med speciella jästsvampar. Dessa jästsvampar kan producera stora mängder av lipider, upp till 70 procent av deras biomassa, när de växer på hydrolysat av trä eller halm, säger Volkmar Passoth till Process Nordics systertidning Skog Supply. Han tillägger att jästoljan har samma kvalitét som växtolja och kan direkt användas som mat, vilket man till exempel gjorde i Tyskland under båda världskrigen.
Volkmar Passoth berättar att extraktion av oljan från jästcellen är ett problem, men att forskarna kommer att bearbeta detta.
– Vi kommer att göra det genom extraktion med superkritiskt koldioxid därför behövs inga organiska lösningsmedel, säger han.
Hur längre forskningen kommer att pågå är inte klart.
– Projektet som finansierades nu är upplagt för tre år, men det kan bara vara en start. Det känns väldigt skönt att Formas satsar pengar på klimatsmart mat och vi hoppas att det blir ett vinst för Sveriges skogs- och lantbruk, säger Volkmar Passoth.
Artikeln är en del av vårt tema om Forskarnytt.