Mikroorganismernas tid är här
Av 
Det menar i alla fall utvecklingsbolaget Nordic Bioengineering som på relativt kort tid varit med om ett antal lyckade projekt.
Erik Josephsson har ett ursprung från oljebranschen och hans bolagspartner Johan Sidenmark är biolog och har jobbat med sanering förut, bland annat i ett projekt vid Nynas AB. Där försökte man med mikroorganismer bekämpa ett stort och kraftigt kontaminerat område inne på raffinaderiområdet.
Nu driver man tillsammans utvecklingsbolaget Nordic Bioengineering inriktat mot sanering av olja med bland annat mikroorganismer.
- Vi har börjat jobba med ett företag i USA som heter Oppenheimer. De framställer en väldigt effektiv mikroorganism från familjen archea, som lite slarvigt kallas för urbakterier i dagligt tal. Det är inte bakterier egentligen, utan en helt annan grupp av liv, säger Erik Josephsson.
Bolaget började titta på vad man eventuellt kan göra med dessa mikroorganismer.
- Det första projektet vi blev involverade i är att Stockholms Parkering ska omvandla ett gammalt bergrum som varit oljelager till parkeringshus med plats för 1700 bilar. Man lagrade olja i bergrummet för gasproduktion i Värtahamnen. För vår del handlar det om 90 000 kubikmeter vatten där vi med mikroorganismer fått ner halten skadliga ämnen till icke detekterbara nivåer. Vattnet töms i havet efteråt, säger Erik Josephsson.
Man har sedan testat sig fram i ett antal olika projekt.
- Ett av de senare är i Norrköping tillsammans med Ragn-Sells. Det rör sig om att bryta ner PAH-halter i massor från en gammal gasverkstomt, det så kallade Inre Hamnen-projektet. De massorna var först tänkta att saneras in situ. Men det var komplicerat och det finns tyvärr sällan tid att jobba in situ i Sverige. Man är sent ute för det mesta, projekteringen tar så lång tid, konstaterar Josephsson och fortsätter:
- Nu forslas massorna till Ragn-Sells anläggning i Norrköping där vi med framgång prövat att behandla med våra mikroorganismer. Vi hoppas nu på en fortsättning efter pilotförsök.
Förutom att klara att bryta ned PAH så har archea en del andra fördelar.
- Jämfört med andra biologiska metoder så är en skillnad att den har en relativt hög tolerans när det gäller pH-värden i mark/vatten och att den klarar av salt både i mark och vatten. Vidare fungerar den i ett brett tempområde, mellan noll och femtio plusgrader. Bergrummet har till exempel tiogradigt vatten och det fungerar bra, säger Erik Josephsson och tillägger:
- Man måste dock ha ganska klart för sig innan vad det är för föroreningar som ska behandlas innan man sätter igång. Det är inget universalmedel på något sätt, men den gör så att biologiska metoder har en större förmåga att ta flera substanser snabbare och under svårare omständigheter kan man säga. En tolerantare, effektivare biologisk metod jämfört med många andra skulle man kunna beskriva det som.
Hur lång tid tar det att använda metoden?
- Det beror på temperaturen. Några månader per batch kan man säga. Stockholms Parkering säger att metoden halverar tiden att rengöra bergrum jämfört med konventionella metoder. Där är omständigheterna gynnsamma. Det är vatten och det är konstant temperatur oavsett årstid. Det är lättare att styra processen i vatten i bergrummiljö än vad det är i mark. Det beror på vad man vill göra också. Det är en sak att ta ner nivåerna så att farligt avfall blir ofarligt, eller om man vill eliminera föroreningar till 100 %. Så det beror till sist på vad kunden är ute efter, konstaterar Erik Josephsson.
Förutom den typ av sanering som beskrivits ovan är Nordic Bioengineering också involverat i en produktutveckling tillsammans med KTH.
- Det gäller en ny absorbent som inte är lanserad ännu. Den har väldigt bra egenskaper och bygger på en restprodukt från pappersbruk. Absorbenten är hydrofobisk alltså vattenavstötande, men den tycker mycket om olja. Man kan alltså lätt slänga ut den i en sjö vid ett oljespill och den tar då hand om oljan men suger inte åt sig vatten. Vi ser ett stort intresse för den här från räddningstjänster och liknande aktörer, säger Erik Josephsson.
Kommer biometoder att öka?
- Jag tror att vi är precis i början. På marknaden börjar man inse att man inte kommer kunna flytta på massor på det sätt som skett hittills. Det är ett problem idag kring planering av insatser från myndigheter, tillståndsgivare och byggare. Det är kort projekteringstid och man tar tag i markbiten sent i processen. Det där börjar man nu inse att man måste ta tag i tidigare och om man gör det slipper man väldigt mycket transporter. Kan man behandla jorden eller vattnet på plats så är det stora vinster för miljö och samhälle och det börjar många stora aktörer inse. I Danmark har man redan kommit mycket längre än vad Sverige gjort, och det är samma sak i Storbritannien. Det handlar om lagstiftning i stor utsträckning, konstaterar Erik Josephsson.
Artikeln är en del av vårt tema om Marksanering.