Del 3: Myndighetens syn
Av — Det är inte bara att öka återvinningen utan det måste ske på ett säkert sätt. Vi kallar det för giftfria och resurseffektiva kretslopp, det vill säga cirkulär ekonomi utan att sprida gifter. Det är en viktig svensk profilfråga, säger Erik Westin som är avdelningsdirektör på Naturvårdsverket med fokus avfall.
Han vet att vissa anser att material med ett ekonomiskt värde inte skulle klassas som avfall men menar att det innebär att materialet då ska prövas enligt reglerna i EU:s kemikalielagstiftning REACH. Många företag tycker att detta är en stor arbetsinsats och har vant sig vid att hantera restprodukterna som avfall. Han menar att de som en gång i tiden utvecklade dagens kemikalieregler nog inte såg att vi idag skulle jobba med ett cirkulärt flöde och att regelverket därför kanske inte är helt anpassat till detta tankesätt men att det pågår mycket arbete med regeländringar.
— Inom EU:s arbete med cirkulär ekonomi har en actionplan tagits fram och en del där är att få avfalls- och kemikalielagstiftningarna att lira bättre ihop. Därför pågår översyn av REACH, avfallsdirektivet och deponeringsdirektivet. Det är också på gång arbete kring bilskrotningsdirektivet och batteridirektivet.
Han nämner också arbetet med att i en databas dokumentera vilka farliga ämnen som olika produkter innehåller och tillgängliggöra den informationen för återvinningsindustrin, vilket kommer underlätta den framtida hanteringen. Det är ett stort jobb som ska vara klart 2020 och Erik menar att det är viktigt att materialet som tas fram blir användbart så att det inte upplevs som enbart en börda för företagen.
Ett annat exempel är att Naturvårdsverket 2017 tog fram en vägledning för ökad och säker återvinning. Det pågår även arbete för specifika avfallsgrupper till exempel plast eller textiler. När det gäller att använda avfall för anläggningsändamål förekommer en översyn av Naturvårdsverkets handbok i ämnet.
Artikeln är en del av vårt tema om Serie: Åt vilket håll styr lagarna?.