Del 3: Återvinn mobilen med blockkedjan
Karl Andrén och Albin André har gjort exjobbet “Blockkedjor för återvinning” vid KTH, med fokus återvinning av mobiltelefoner.
— En telefon som är några år är inte värd mödan att hitta någon att sälja den till och därför har de en tendens att bara bli liggande i en byrålåda när man köper en ny, säger Karl Andrén.
Deras tanke är att en pant skulle kopplas till telefonen, en pant som kunden betalar och får tillbaka när telefonen lämnas för återvinning. En blockkedja och ett så kallat smart kontrakt skulle vara viktiga verktyg. Ett smart kontrakt är ett program som automatiskt skulle kunna betala ut panten när mobilen lämnas till återvinning. Smart kontraktet läggs i blockkedjan som också håller reda på var mobilen är i värdekedjan, till exempel hos konsument eller återvinnare eller om den säljs. Det går inte att panta någon annans telefon utan ägarens godkännande. Blockkedjan håller också reda på hur mycket pant telefonen är värd.
För att koppla mobilen till informationen i blockkedjan krävs en RFID-tag i mobilen som kan läsas av en med en läsare.
I systemet finns möjlighet att se var telefonen lämnas in för återvinning vilket underlättar kontrollen av återvinningsföretagen och minimerar risker för att telefonen kommer på avvägar.
— Det behövs verifierade återvinningsstationer i systemet som arbetar med återvinning på korrekt sätt, förklarar Karl.
Det finns utmaningar för att genomföra ett sådant system, till exempel hur panten ska betalas ut eller att någon bryter bort och pantar bara RFID-tagen. Allt detta tror Karl kommer att lösa sig när tekniken blir mer mogen.
— Teknologin bakom är inte det svåra utan det är samarbetet mellan olika myndigheter och företag.
Karl tror att det skulle vara en win-win situation, där konsumenten får betalt för att lämna in telefonen, myndigheternas uppföljning av var avfall tar vägen underlättas och telefontillverkarna får in metaller utan dyr och miljöpåverkande gruvbrytning.
— Det vi skissat på här är första steget, sedan kommer det förhoppningsvis kunna användas på alla elprodukter, avslutar Karl.
Exempel på användning av blockkedjor
Plastic bank är ett projekt som syftar till att öka incitamentet för att samla in plast istället för att det ska skräpa ned naturen. Personer som deltar och samlar in plast får poäng som kan användas för att köpa produkter från lokala företag. Poängen i plattformen hanteras i en blockkedja. Ungefär samma tankesätt har det norska startup-företaget Empower som också ska betala ut ersättning till de som samlar in plast. De riktar sig även till företag som kan ge pengar motsvarande den volym plast som de använder.
Blockkedjeanvändning skulle också kunna användas för att säkerställa att till exempel farligt avfall hanteras rätt i alla steg och inte försvinner på villovägar.
Openlittermap har skapat en databas som visar nedskräpning och där personer som rapporterar in nedskäpningen får poäng som lagras i en blockkedja.
Artikeln är en del av vårt tema om Serie: Blockkedjan och återvinning.