Framtidens sophämtning: On demand!
Av 
Hur ser bakgrunden till detta försök ut? Vi frågar Björn Jacobsson, IT- och digitaliseringschef vid Nordvästra Skånes Renhållning AB, NSR.
- Vi identifierade ett problem som är så djupt rotat i vår verksamhet att vi nog med tiden glömt bort det….. Det handlar om att vi kör gata upp och gata ner och tömmer avfallskärl oavsett om de är fulla eller inte.
- Det kanske inte många tänker så mycket på, det är ju så sophämtning går till. Men, våra tjejer och killar som kör sopbilarna, de har funderat på detta. De upplever ibland att de gör jobbet i onödan, och det har väl också hänt att man tar beslutet i egna händer att ”den här behöver inte tömmas” och så har man lagt en sten på locket för att markera att detta kärl inte behöver tömning. Problemet då är att vi inte levererat den tjänst som beställts och att beslutet tagits av en ”informell beslutsfattare”. Så man kan säga att initiativet kommer från chaufförerna till att börja med. Det var de som uppmärksammade detta och menade att det är konstigt att tvingas göra något som inte behövs.
Björn Jacobsson säger att man tidigt började fundera i banorna att på något sätt mäta kärlens innehåll.
- Vi hade själva insett att det skulle finnas möjlighet att sätta sensorer i kärl för att mäta nivåer och så vidare och kanske också kunna automatisera detta. Färdiga lösningar för detta fanns redan på marknaden. Men, vi insåg att det inte skulle gå att applicera sådan teknik, för vi har alldeles för många kärl. Det skulle helt enkelt kosta alldeles för mycket pengar. Vad vi egentligen behövde var ”stenen på locket” som en del chaufförer själva börjat med, fast på ett intelligentare sätt…..
- Vi gick då ut med en utlysning till näringslivet om att vi skulle vilja se förslag till en lösning på det här.
Då blev det så att Tom Johansen, helsingborgsbaserad innovatör som lanserat flera produkter med avfallsanknytgning tittade på problemet, vilket resulterade i att han startade bolaget Bintel för att lösa problemet.
- Det var flera bitar i det här som intresserade mig, förutom själva hämtningen av avfall. Ett exempel är avvikelsehanteringen. Idag har NSR 7500 avvikelser i veckan, där de flesta handlar om att kärlen inte är på plats på tömningsdagen. Hur ”nudgar” man hushållen att bli bättre på detta och därmed minska kostnaderna som det här medför?
- Där föddes idén med ”on demand”-hämtning baserad på ett modernt signaleringssystem. Istället för komplicerad teknik var tanken att förse kärlen med enkel och intuitiv teknik, och att involvera människan. Vi ville också ha lite andra finesser, till exempel detektering av varje utförd tömning, men i grund och botten skulle det vara en enkel lösning där hushållen signalerar att man vill ha tömning, och när den väl är utförd så ”släcks” den i systemet, säger Tom Johansen.
Björn Jacobsson säger att enkelhet hela tiden varit en ambition i projektet.
- I våra resonemang kom vi fram till att placera all teknik i en och samma lösning och försöka få bort annat ”kringsurr” så mycket som möjligt. Allt är lagt i en och samma utrustning, kallad Swirp, för att göra denna så smart som möjligt och ändå enkel att använda.
- Lösningen ska ju inkludera alla användare. Oavsett om man är fyra, tjugofyra eller nittiofyra år gammal, så ska man enkelt förstå vad det här är och hur man använder det. Intresset för avfall är inte enormt bland många människor. Skapar man då tekniska trösklar så får man inte människor med sig. Detta är ett försök att göra något som är intuitivt men smart och som löser de problem NSR hade, säger Tom Johansen.
Björn Jacobsson fortsätter:
- När vi började prata om detta stod det klart att det skulle behövas ett fristående nät för detta, ett nät som vi normalt sett inte haft. Men, där har Helsingborgs Stad gått in och satsat på detta via Öresundskraft, som byggt ett så kallat LoRa-WAN-system. Detta möjliggör ett billigare sätt att låta utrustning kommunicera. Nätet är ett Internet of Things-nät och det kommer att kunna användas till mycket annat också framöver.
- LoRa-nätet är en nyckel i det hela, säger Tom Johansen och fortsätter.
- Informationen skickas med väldigt liten effekt och då drar tekniken väldigt lite ström. Batteriet i ”swirpen” är pyttelitet. Om vi till exempels skulle använt GSM-nät hade det dragit jättemycket ström, men den här tekniken är väldigt billig och strömsnål. För inte så längesedan var det bara sopapplikationer kopplade till dyra tömningsprocesser som fick sensorteknik, men nu kan vi sätta det på fyrfacksskärl som är billiga att tömma. Den nya kommunkationstekniken har öppnat upp för effektivisering av i stort sett hela avfallsbranschen. Det är ett teknikskifte vi ser.
Hur fungerar då Swirpen?
- Den har lite olika funktioner. Ett ”heartbeat” skickas en gång per dygn och talar om att sensorn fungerar och vilken batterinivå den har. När man slår om den så skickar den en signal några gånger tills den får kvittens på att signalen är mottagen och då talar nätet om för NSRs system att kunden önskar tömning. Sedan kommer sopbilen och tömmer och då skickar den också en signal via en inbyggd accelerometer. Skulle chauffören glömma att slå tillbaka swirpen, så ser systemet ändå att tömningen blivit utförd, säger Tom Johansen och fortsätter:
- Det finns temperaturgivare inbyggd och det skulle man kunna använda till att undvika att försöka tömma frysta kärl. Man kan också tänka sig i framtiden att tömma efter lukt om man bygger in sensorer för det. Matavfall ska enligt regler hämtas varannan vecka, men det kanske inte är relevant på vintern. På sommaren kan det vara alldeles för långt intervall med två veckor, så det finns stora framtida möjligheter att utveckla.
Björn Jacobsson konstaterar att man så här långt ser stora vinster med systemet.
- Inte minst gäller det avvikelsehanteringen. Eftersom det är så stora tal det handlar om så betyder det väldigt mycket att veta exakt var varje kärl befinner sig. Tidigare har det också handlat om dyr teknik som byggts in i bilar eller användning av handhållna datorer. Nu lägger vi allt i en billig sensor som kommunicerar direkt med NSRs system. Det finns inga mellanlägen, inga underhållsdetaljer emellan heller, utan det är direkta, rena vägar utan problem med att man är på bil- eller individnivå. Vi ser det som en otrolig förtjänst när det gäller avvikelsehantering och felkällor och som tar bort många onödiga moment.
Vad är då incitamentet för hushållen att beställa färre tömningar?
Björn Jacobsson konstaterar att NSR inte kunde koppla det här försöket till ändringar av taxorna.
- Toms idé från början var att det skulle kosta en peng varje gång man ville ha tömning. Men det gick inte, utan vi kör försöket utan några speciella andra argument än att man ska göra detta av miljöskäl. Vi ser att det blivit 40 till 50 % färre tömningar så helt klar fungerar det som motivation. I framtiden kan detta dock komma att kopplas till taxor på något sätt, säger Björn Jacobsson.
Chaufförerna, som initierade tankegångarna, vad säger de nu?
Björn Jacobsson:
- De chaufförer som är med i försöket har från dag ett blivit tillfrågade om de skulle vilja vara med. De som varit med har alltså varit engagerade och nu tycker de att det är roligt och spännande, bland annat för att man inte vet hur dagen ska bli. Det blir omväxlande och lite mer utmanande i vardagen. Det kanske kan leda till att andra persontyper söker sig till yrket i framtiden och det skulle vara bra eftersom det är brist på chaufförer idag, säger Jacobsson och fortsätter:
- Nu ser man inte sopgubben som en sådan längre, utan mer som sin leverantör av tjänsten, ungefär som man ser på sin doktor eller tandläkare. Det blir mer ett personligt plan och det är positivt, avslutar Björn Jacobsson och Tom Johansen.
Peter Olofsson
Hör om sophämtning on demand på Recyclingdagen!
Den 14 maj kommer Björn Jacobsson och Tom Johansen tillsammans med Johan Nyström från Öresundskraft att presentera ”Sophämtning on demand”-projektet på heldagskonferensen Recyclingdagen i Helsingborg. Hela programmet och all praktisk info finns på www.recyclingdagen.se.
Se mer om eventet Artikeln är en del av vårt tema om Recyclingdagen.