23948sdkhjf

Robot med känsla för skrot

En ny testbädd som automatiskt kan sortera material som ska återvinnas invigdes i maj 2019 på metallforskningsinstitutet Swerim i Stockholm.

Att vårt avfall och våra restprodukter, från hushåll och industri, kan vara en resurs blir en allt mer självklar del av samhället. Fortfarande sker dock en stor del av sorteringen, till exempel av metaller, manuellt vilket är tidskrävande och ineffektivt.

I samarbete mellan industri och forskningsinstitut har en forskargrupp vid Swerim tagit fram ett nytt laboratorium med en testbädd för nya analys- och sorteringstekniker. Sensorer identifierar till exempel en specifik metall eller ett särskilt föremål och sedan sorterar en robotarm. Tania Irebo Schwartz, Swerim, är projektledare:

– Produktionen av till exempel en bil är superoptimerad idag, medan det fortfarande finns massor att göra när det handlar om att effektivisera materialåtervinningen när bilen ska skrotas. Den här testbädden är en del i den effektiviseringen.

Utvecklingsprojektet som löper fram tills 2020 är nu i fasen att Swerim är beredda att ta emot kunder som tillsammans med forskningsinstitutet kan hitta vägar till en specifik automatiserad sortering.

– Det skulle kunna handla om ämnen som är omöjliga att urskilja för ögat, men som vår laseranalys klarar av. Ta till exempel brom, som finns i vissa flamskyddsmedel.

Marianne Gyllenhammar är projektedare på avdelningen för forskning och utveckling hos Stena Recycling, som är ett av företagen som samverkar med Swerim i forskningsprojektet med akronymen SenSoRe (Sensors and sorting for recycling):

– För oss är det förstås högintressant att hitta sätt som automatiserar sorteringen, till exempel när det handlar om försorteringen av elektronikskrot eller kvalitetssäkring av utfraktionerna. Idag handlar det om delvis manuell sortering, eftersom de robotar som finns ännu är alldeles för långsamma. Men målet är att vi ska slippa tunga lyft och andra risker i arbetsmiljön och dessutom bli ännu effektivare på att återvinna material. Därför är sådana här utvecklingsprojekt viktiga för oss.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.083