30 000 kronor till uppsatser om avfallshantering
Av Examensarbetena är skrivna av Sofia Dannert, Josefin Norström och Emelie Oldensjö och handlar om metoder för insamlings- och sorteringssystem för hushållsavfall samt hur influencers kan kommunicera för att minska avfallet.
För att uppmuntra studerande vid svenska universitet och högskolor att genomföra studier och uppsatsarbeten inom områdena avfallshantering och återvinning, delar Avfall Sverige ut stipendier för genomförda uppsatser eller examensarbeten.
Sofia Dannert och Josefin Norström tilldelades ett stipendium på 15 000 kronor att dela på för uppsatsen ”Metod för bedömning av insamlings- och sorteringssystem för hushållsavfall. Utveckling av ett verktyg för multikriterieanalys med en- och fåfamiljshus i Linköping som fall.” Examensarbetet har tagit fram en ett verktyg för att bedöma och jämföra olika avfallssystem för hushållsavfall från småhus.
Motiveringen till stipendiet lyder:
Sofia och Josefins examensarbete synliggör viktiga indikatorer genom en väl genomarbetad metod vilken kan visa sig vara en framgångsfaktor för kommunernas framtida val av insamlingssystem.
Emilie Oldensjö tilldelades ett stipendium på 15 000 kronor för din uppsats ”The practice of influencing. How zero waste YouTubers try to influence the reduction of waste through online communities.” Examensarbetet syftade till att förstå hur individer använder YouTube som ett socialt nätverk för att försöka påverka andra att minimera sitt avfall.
Motivering till stipendiet lyder:
Emilie presenterar en studie som ligger rätt i tiden samt nya värdefulla insikter på ett område som är relativt outforskat. Potentialen av sociala medium kring avfallsminimering kan inspirera kommuner att nå ut till nya målgrupper.
-Vi på Avfall Sverige tycker att det är viktigt att uppmuntra studenter att skriva uppsatser och examensarbeten om avfallshantering. Det är glädjande att se att studenter vill engagerar sig och lyfter angelägna och aktuella frågor för avfallsbranschen i sina examensarbeten, säger Jessica Christiansen, utvecklingschef på Avfall Sverige.
Om uppsatserna:
”Metod för bedömning av insamlings- och sorteringssystem för hushållsavfall. Utveckling av ett verktyg för multikriterieanalys med en- och fåfamiljshus i Linköping som fall.”
Införande av ett nytt system för avfallshantering i en kommun berör många intressenter, vilket också medför ett stort antal aspekter att ta hänsyn till vid beslut. I många fall är de här aspekterna inte direkt jämförbara med varandra vilket gör beslutsfattandet till en komplex uppgift. Multikriterieanalysen kan ge beslutsfattare överblick över beslutets olika delar men också struktur, transparens och eventuella kunskapsluckor i utredningen av avfallssystem inom olika kriterier. På så sätt kan användare av verktyget bli uppmärksammade på svagheter och bristande kunskaper som bör ytterligare utredas innan ett slutgiltigt beslut kan tas gällande nytt avfallssystem.
”The practice of influencing. How zero waste YouTubers try to influence the reduction of waste through online communities.”
Idén om zero waste har under de senaste åren omvandlats från att vara en industriterm till en livsstil där individer strävar efter att leva mer hållbart genom att minimera sitt vardagliga avfall. Den här studien syftade till att förstå hur individer använder YouTube som ett socialt nätverk för att försöka påverka andra att minimera sitt avfall. Dessa individer kan ses som influencers, eftersom de är en källa till information, inspiration och idéer. Studien fann att bland det viktigaste för dessa YouTubers var att sprida medvetenhet och skapandet av ett socialt nätverk. De pratade om både sina egna och även tittarnas positiva och negativa känslor kring livsstilen. Genom att sprida kunskap om avfallsminimering tog de på sig ett mentorskap. Genom studien var det inte möjligt att komma till slutsatsen om YouTube-tittarna faktiskt blir påverkade att minimera sitt avfall. Emellertid bör inte den potentiella påverkan från influencers som förespråkar hållbarhetsförändringar genom sociala medier försummas, utan ses som ytterligare ett sätt att arbeta med individers ohållbara avfallsbeteende.