Indikatorer visar svagt positiv trend
Av Trappstegsindikatorerna visar hur mycket av det avfall som samlats in på ett steg i avfallstrappan som sedan faktiskt behandlas enligt det steget. Rejekten, alltså felsorterade material, som behandlas på annat sätt än vad det samlats in för, räknas för sig. Trappstegsindikatorerna är utvecklade för att beskriva och mäta resurseffektiviteten på varje enskilt steg i avfallstrappan.
Den del avfall som samlades in för materialåtervinning, och som sedan också materialåtervanns, ökade mellan 2014 och 2016. Den del avfall som samlades in för rötning, kompostering eller energiåtervinning och som sedan behandlades enligt respektive metod, ökade också.
- Det innebär att mängden avfall som felsorterades och som måste behandlas på annat sätt än vad det samlats in för, minskar, säger Agnes Willén, handläggare på Återvinningsenheten på Naturvårdsverket. Överlag indikerar trappstegsindikatorerna en positiv trend.
För att kunna göra en sammanvägd bedömning av resurseffektiviteten i avfallshanteringen har de så kallade Förflyttningsindikatorerna tagits fram.
- Ingen förflyttning har skett mellan åren 2014 och 2016, och endast en mycket svag uppgång har skett sedan 2008, säger Agnes Willén. Detta kan tolkas som att det inte skett några större ”kliv” i avfallstrappan sedan 2008.
Målet med lagstiftningen på avfallsområdet i Sverige och EU, är att gå från avfallshantering till resurshushållning och att avfallet ska tas om hand som en resurs på bästa sätt. EU och Sverige använder den så kallade avfallstrappan för att visa prioritetsordningen för avfall.
Prioriteringen innebär att följande ordning ska följas:
- Förebygga
- Återanvända
- Materialåtervinna
- Återvinna på annat sätt
- Bortskaffa
Ett sätt att ta reda på hur svensk avfallshantering förhåller sig till avfallstrappan är att använda sig av indikatorer. Målet är att de ska bidra till att Sverige snabbare når en ökad resurseffektivitet i avfallshanteringen.
Rapporten lyfter även behandlingstrender för några utvalda avfallsslag. Till exempel visar rapporten att andelen plast som går till energiåtervinning var över 60 procent 2016, och att den totala mängden behandlat plastavfall är högre 2016 än 2010 till 2014. Trenden är att materialåtervinningen för kasserad utrustning ökar samtidigt som majoriteten av vegetabiliskt avfall fortsatt går till rötning eller kompostering. Bygg- och rivningsavfall är ett flöde som, ur ett statistiskt perspektiv, kan vara svårt att överblicka. Trenden visar dock att den övervägande andelen av bygg- och rivningsavfall (både sådant som klassas som farligt och som icke-farligt) antingen används som konstruktions- eller deponitäckningsmaterial, eller läggs på deponi.
En länk till rapporten i pdf-format hittar du här.