Från hemlighetsmakeri till storsatsningar
Rottneros huvudfokus är pappersmassa bland annat vid Vallviks Bruk. Rottneros, RenFuel och Preem har bildat ett bolag för att bygga en anläggning för att ta ut lignin ur massabruket, tillverka ligninolja i en separat anläggning inom Vallviks fabriksområde och därefter skeppa denna till Preems raffinaderier. Anläggningen kommer att leverera 100 000 ton per år. Planerad driftstart är 2021 och förarbete pågår men Rottneros har inte fattat det slutliga beslutet än.
Nordic Paper har tillsammans med forskningsinstitutet RISE, Nordic Paper och det värmländska företagsklustret Paper Province inlett ett samarbete för att utveckla framtidens skogsbaserade bioekonomi. I ett första skede har de etablerat en öppen testbädd kallad Lignocity 2.0. Här kan företag utveckla och skala upp teknik som förädlar lignin till nya klimatvänliga bränslen, kemikalier och material. Testbädden startade 2016. Nordic Paper hyr ut lokaler till Lignocity och förser anläggningen med svartlut. Bolaget är även med i flera forskningsprojekt bland annat Smart Textiles som syftar till att ta fram just smarta textilier.
Smurfit Kappa levererar tallolja till Sunpine och följer utvecklingen som sker inom vidareförädling av svartlut, bland annat har de levererat svartlut till Suncarbon, se separat text. De förser även 4000 hushåll i Piteå med fjärrvärme. Se även separat artikel om Smurfit Kappa på annan plats i tidningen.
Södra är delägare i företaget Sunpine, se separat text. Under året startar Södra en satsning på att rena metanolen som uppstår vid bolagets anläggning i Mönsterås, för att kunna sälja metanolen som råvara. De är också delaktiga i en satsning i Norge tillsammans de norska företagen Steeper Energy och Statkraft där en demoanläggning för tillverkning av biodrivmedel och andra typer av kemikalier byggs med en helt ny typ av teknik.
— Det är så vi jobbar hela tiden, att vi tittar på hur vi kan vidareförädla våra biströmmar. Att ha massabruk efter våra sågverk är därför väldigt rationellt och satsningarna på bioenergi bygger på att man har ett massabruk i botten, säger vd och koncernchef Lars Idermark.
SCA ingick partnerskap med energibolaget St1 förra året för att anlägga en fabrik för tillverkning av förnybara drivmedel gjorda av tallolja med en kapacitet på 100 000 ton per år i anslutning till St1:s raffinaderi i Göteborg. Det är en investering på i storleksordningen 500 miljoner kronor och ska vara i drift 2021.
— När vi nu börjar arbeta med mer förädlade energiprodukter, så är partnerskap med ett företag som väl känner processerna och marknaden mycket värdefullt, säger Ulf Larsson, vd och koncernchef i SCA.
SCA utreder också förutsättningar för ett bioraffinaderi i anslutning till Östrands massafabrik i Timrå. Produktionskapacitet blir till cirka 300 000 ton biodrivmedel årligen. De ska också tillverka biokol.
Stora Enso bygger tillsammans med Gassum en anläggning för tillverkning av flytande biogas från organiska rester i processavloppsvattnet från Stora Ensos anläggning i Bromölla. Anläggningen ska vara i drift nästa år och ge 90 GWh per år.
Bolaget levererar också tallolja till kemiindustrin och fast bränsle som pellets.
Bolagets innovationschef Mikael Hannus tycker, precis som flera andra av bruken, att den viktigaste insatsen de gör för att ersätta fossila råvaror i samhället är att producera biobaserade förpackningslösningar som kan ersätta plastförpackningar.
— Vi har gjort vårt val och tror benhårt på att använda naturens producerade polymerer intakta och utnyttja deras egenskaper istället för att bryta ned materialet.
Metsä Board har fabrik i Sverige men fokus på bioprodukter sker istället hos systerbolaget Metsä Fibre i Finland där Äänekoski bioproduktfabrik togs i drift 2017. De tar tillvara tallolja och terpentin som används inom till kemiindustrin. De framställer även svavelsyra och biogas. Planer på uppgradering av lignin och tillverkning av textilfibrer från massa finns men är än så länge på forskningsstadiet.
Ahlstrom-Munksjö har inte några projekt de vill lyfta fram publikt på grund av att konkurrenterna läser det som publiceras.
Billerud Korsnäs, Holmen och Waggeryds Cell har vi sökt men inte fått några kommentarer från.
Bioraffinaderiet Domsjö Fabriker tillverkar idag 220 000 ton cellulosa som bland annat används till viskos och 90 000 ton lignin för cement eller bindemedel. Utöver det tillverkas även 15 000–18 000 ton bioetanol per år för inblandning i bränsle. Dessutom tillverkar de 80 GWh biogas per år för eget bruk, men utreder just nu om denna kan uppgraderas till fordonsbränsle. De tillverkar även cirka 8000 ton bioharts per år som säljs som energikälla till andra företag, även här pågår utredning för att använda den för att ersätta egen fossil olja. Utredningarna ska vara klara i år och genomförande kan ske inom tre år. Företaget samarbetar bland annat med forskningsinstitutet RISE och ett antal företag.
Sunpine Flera av pappers- och massabruken nämner företaget Sunpine som tar tillvara sulfatmassabrukens restprodukt tallolja och producerar talldiesel. Den första leveransen till Preem genomfördes i oktober 2010. Sedan något år tillverkar de även harts som säljs för vidareförädling och användning till exempel i lim eller trycksvärta. Andra produkter är bioolja som till uppvärming sant terpentin som förädlas av kunderna till produkter inom parfymindustrin. Bolaget planerar nu en ny fabrik som ska vara klar 2020. SunPine ägs av Kiram, Preem, Sveaskog, Södra och Lawter.