Sportkläder av återvunnen havsplast vinner pris
Av Stipendiet delas ut av Textilia och bakom Nature Hommage döljer sig duon Anisa Nordén och Jenny Eckerud. De har lyckats skapa en kollektion sportkläder i klassisk design gjorda av återvunnen plast från havet, bland annat gamla fiskenät.
Nature Hommage visar hur man kan minska miljöpåverkan inom klädbranschen. Mycket av vår världs industriella plast hamnar i våra hav och utgör ett stort hot mot det marina ekosystemet. Klädindustrin är dessutom känd för att vara en stor miljöbov där 67% av marknadens träningskläder idag är tillverkade av industriellt framtagen plast, exempelvis polyester och nylon. Tygerna tas fram på syntetisk väg, vilket kräver en stor mängd vatten och energi för att kunna produceras.
Enligt Nature Hommage estimerar forskare att vid år 2050 kommer det att finnas mer plast än fisk i våra hav. Med hjälp av sin produktionsteknik har man bevisat att det går att lösa flera miljömässiga problem i ett. Genom att tillverka träningskläder från återvunnen plast bidrar man till renandet av jordens hav, samtidigt som man minskar energi- och resursanvändningen. Den första kollektionen är framtagen av 120 kg återvunnet nylon (polyamid) varav 30 kg är återvunnet fisknät.
Nature Hommage beräknar att 1000 klädesplagg från deras kollektion sparar 210 liter olja och 1430 kg koldioxid jämfört med traditionellt producerade träningskläder. Det återvunna tyget har upp till 80 % mindre klimatpåverkan i jämförelse med traditionellt tyg som tas fram på industriell väg baserat på fossil olja.
Nature Hommage tilldelas Textilias miljöpris 2019 med motiveringen:
Ett litet och nytänkande varumärke som utmanar klädindustrins resursslöseri genom att erbjuda en lösning på flera miljömässiga utmaningar. Genom att använda återvunnet material från havet, bidrar Nature Hommage till att minska resursslöseri och samtidigt rena jordens hav. Genom minimalistisk och klassisk design kombinerat med information och kunskap vill man utbilda och påverka konsumenter till nya köpbeteenden som spar jordens resurser