Vad driver oss att panta burkar och flaskor?
Av Anna Kremel och Sabina Du Rietz på Handelshögskolan vid Örebro universitet har fått två miljoner kronor av Formas för detta.
– Vi vill förstå vilka sociala aspekter det finns i en cirkulär ekonomi med utgångspunkt i pantsystemet, ett konkret och välkänt fall, säger Anna Kremel. Hon och Sabina Du Rietz samarbetar med företaget Returpack, som från 1984 har ansvaret för att återvinna förpackningar enligt producentansvaret för ”konsumentfärdig dryck”. Idag samlas 85 procent av burkarna och flaskorna in och under senare tid har tillverkare av juice och saft frivilligt anslutit sig till pantsystemet.
Returpack har idag bra koll på effekterna på miljön av återvinningen. Företaget har också samlat in information om sina kunder och vet till exempel att gruppen unga vuxna, 16 till 29 år, är sämst på återvinning.
– Det finns ett stor intresse hos Returpack att förstå och följa det konsumentbeteende som pantsystemet är beroende av och som gör att det alls kan fungera, säger Sabina Du Rietz.
Det är just dessa sociala värden som forskarna nu ska studera. De ska bland annat ta reda på om sättet att återvinna leder till värden som gör att systemet blir socialt hållbart.
Det finns hot mot pantsystemet.
– Ökad handel av livsmedel på nätet medför att konsumenterna ändrar sitt beteende och inte längre åker till matbutikerna där pantapparaterna finns, säger Anna Kremel.
Konsumenters och medborgares beteende är utgångspunkten för forskningsprojektet.
– Vi vill visa att tekniska lösningar för en cirkulär ekonomi måste uppfattas som värdefulla för alla parter för att systemet ska fungera, säger Sabina Du Rietz.