Efterlyser mikroplastmärkning
Mikroplaster från däckslitage är ett område som diskuteras livligt. Nyligen presenterades en rapport om vad vi egentligen vet om mikroplaster från däck- och vägslitage och regeringen har givit Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, i uppdrag att analysera konsekvenserna av utsläppen.
Nu menar också riksförbundet M Sverige att information om mikroplaster inte når fram till dem som har behov av den: bilägare och konsumenter.
– Den som köper nya bildäck får ingen information alls om hur deras val kan påverka mängden mikroplaster som sprids i naturen, säger Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på M Sverige, i ett pressmeddelande.
M Sverige jämför med EU:s däckmärkningsdekal, som ger information om våggreppsegenskaper, rullmotstånd och annat som kan påverka bränsleförbrukningen.
– Konsumenter är väldigt bra på att ta till sig av olika miljöargument. Om däck som slits långsammare ger ifrån sig en lägre andel mikroplaster per mil tror jag många skulle välja att köpa dem, säger Carl-Erik Stjernvall.
Men bilden är mer komplicerad än så. Det menar Fredrik Ardefors, som är vd Däckbranschen Sverige.
– Först är det viktigt att det handlar om både däck- och vägslitage. Slitage är en direkt konsekvens av friktion och friktion är nödvändigt för säkerheten. Om vi vill ha säkra landtransporter så kommer vi att få slitagepartiklar, säger han till Motormagasinet.
– Däcktillverkarna arbetar ständigt och intensivt för att optimera både säkerhet och hållbarhet samt minska miljöpåverkan. Det är närmast omöjligt att definiera en däckmärkning för slitage eftersom den då måste relatera till körförhållanden, vägunderlag, säkerhetskrav med mera. En sådan mätmetod blir oerhört komplex och ger i praktiken begränsad nytta.
Fredrik Ardefors menar också att vi behöver skaffa mer kunskap på området, utifrån metodik snarare än alarmism.
– Vi vet att däck slits under sin livslängd och att den totala volymen kan verka stor. Antal partiklar per ytenhet ger en annan bild. Men det väsentliga är om partiklarna utgör ett problem eller inte och hur de bryts ned. Det är där det behövs fler studier.